Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Utvecklingsteorien enligt Lyell och Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ERNST HÆCKEI.
Huxley, blifvit ansedd som en af dess svagaste sidor,
nämligen förhållandet med bastardalstring eller hy br
idism. Den skillnaden skulle nämligen förefinnas mellan
kultiverade och vilda arter, att de förra äro i stånd att
frambringa fruktsamma bastarder, de senare icke. Tvenne
skilda kultiverade raser eller vilda varieteter af en och
samma art skola i hvarje fall äga förmågan att med
hvarandra frambringa bastarder, som kunna fruktsamt fortplanta
sig med hvarandra eller med en af sina föräldraformer.
Däremot skola tvenne verkligen skilda arter, tvenne
kultiverade eller vilda arter af ett och samma släkte aldrig
äga förmågan att med hvarandra frambringa bastarder, som
kunna kroisera sig sinsemellan eller med en af
föräldraarterna.
Hvad det första påståendet angår, vederlägges det genom
det faktum, att det gifves organismer, som alls icke mer
para sig med sina stamformer och sålunda icke heller
frambringa någon fruktsam afkomma med dem. Så parar sig
den paraguayska huskatten, som härstammar från vår
europeiska huskatt, icke mera med denne. Ett synnerligen
intressant exempel härpå erbjuder emellertid
Porto-Santokaninen (Lepus Huxleyi). På den lilla ön Porto-Santo
landsattes år 1419 några kaniner, som blifvit födda ombord på
ett fartyg af en tam spansk kanin. Som inga rofdjur funnos
där, förökade de sig så ofantligt att de till slut blefvo en
sådan landsplåga, att de till och med tvungo en där boende
koloni att lämna ön. Ännu finnas de på ön i stor mängd,
men de ha under loppet af denna tid utbildat sig till en
alldeles egendomlig afart, utmärkt genom egendomlig färg,
råttlik skapnad, naturligt lefnadssätt och stor vildhet. Det
viktigaste är dock, att denna nya art icke mera parar sig
eller frambringar bastarder med den europeiska kaninen,
från hvilken den dock härstammar. Å andra sidan känna
vi talrika exempel på fruktsamma äkta bastarder, d. v. s.
på blandningar, hvilka framgått ur kroiseringen af två
alldeles skilda arter och likväl fortplanta sig både sinsemellan
och äfven med en af sina stamarter. Till de intressantaste
af dessa hör leporinen, en bastard af vår inhemska hare
och kanin, hvilken i Frankrike sedan 1850 i många genera-
p
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
