Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Utvecklingsteorien enligt Lyell och Darwin - 5. Selektionsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 39
tioner blifvit uppfödd för gastronomiska ändamål. I
botaniska trädgården i Singapore lefva två mycket olika
aparter, den vanliga Macacus cynomolgus och den stora Inuus
nemestrinus, sedan flera år tillbaka i en gemensam stor
bur. Trots de stora olikheter, som förefinnas mellan dessa
två släkten, både hvad form och storlek beträffar, hade
de dock fortplantat sig med hvarandra och det
egendomliga är att de härigenom uppkomna bastarderna äfven
äro fruktsamma. Sålunda se vi, att dessa företeelser af
hybridism äro betydelselösa för artbegreppet.
Bastardalstringen sätter oss icke i stånd att på ett genomgripande sätt
skilja mellan de kultiverade raserna och de vilda arterna.
FEMTE KAPITLET.
Selektionsteorien.
Om för närvarande hela utvecklingsläran betecknas med
namnet darwinism, så sker detta egentligen icke med rätt.
Ty såsom vi redan hafva sett af den historiska inledningen
infördes redan i början af 1800-talet utvecklingsläran i
naturvetenskaperna genom Lamarck. Man kunde därför,
till dess grundläggares ära, benämna denna del af
utvecklingsläran med namnet lamarckism. Däremot skulle vi med
rätt benämna den del af utvecklingsläran som utgöres af
läran om det naturliga urvalet med namnet darvwinism.
Denna selektionsteori hvilar i egentlig mening på
jämförelse mellan konstgjordt och naturligt urval; den
verksamhet, som människan utöfvar vid uppfödandet af husdjuren
och trädgårdsväxterna jämföres med de företeelser, som i
fria naturen föra till uppkomsten af nya arter. Vi måste,
för att kunna förstå dessa sista företeelser, alltså först
vända oss till människans konstlade urval, såsom Darwin
också själf gjorde. Vi måste undersöka, hvilka resultat
människan uppnår genom sitt konstlade urval och sedan
måste vi fråga oss: »Finnes det i naturen liknande krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
