Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Ärftlighetslagar och ärftlighetsteorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 55
materian öfverföres också plasmats molekulära rörelser. Om
vi hålla den redan anförda kedjan af olika
fortplantningsformer för ögonen, förlorar ärftligheten genom den könliga
fortplantningen mycket af det gåtfulla och underbara, som
den vid första påseendet äger för lekmannen. Till en början
synes det visserligen högst underbart, att det lilla knappast
synliga ägget är i stånd att öfverföra egenskaper från
föräldraindividet till barnet och icke mindre gåtfullt förefaller
dot att tillika den lilla sädeskroppen kan öfverföra fadrens
egenskaper på barnet. Men så snart vi jämföra serien af
olika fortplantningssätt, så snart vi tillika öfverväga, att
också hvarje högre organisms tillväxt och utbildning blott
beror på cellförökning, så blir det oss klart, att alla dessa
företeelser höra till en serie.
Hvarje organiskt individs lif är blott en kedja af mycket
invecklade, materiella rörelsefenomen. Dessa rörelser må
tänkas såsom förändringar i molekylernas läge och
sammansättning. Hos människan, liksom hos de högre djuren, som
fortplanta sig på könlig väg, börja de individuella
lifsrörelserna i det ögonblick då äggcellen befruktas af
sädescollen. Från detta ögonblick blir riktningen af lifsrörelsen
bestämd genom sädescellens och äggcellens individuella
beskaffenhet. Öfver detta fenomens rent mekaniska, materiella
natur kan intet tvifvel råda.
Att alltså ärftligheten äfven vid de högre organismernas
fortplantning är en rent mekanisk process, därom kan ingen
tvekan finnas. Dock vilja vi vid detta tillfälle genast fästa
uppmärksamheten på en viktig skillnad mellan den könliga
och könlösa fortplantningen. Sedan länge är det faktum
bekant, att de individuella egendomligheterna hos den
alstrande organismen mycket noggrannare öfverföras genom
den könlösa än genom den könliga fortplantningen.
Trädgårdsmästarne begagna sig sedan lång tid tillbaka af detta
faktum. Om det t. ex. af en »ask»art med styfva rakt
uppstående grenar tillfälligtvis uppstår en form med hängande
grenar, en »hängask», så kan dennas egenskap icke
öfverföras till afkomman på könlig väg. Trädgårdsmästaren kan
dock genom att odla »sticklingar» af detta exemplar öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
