Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Människoarter och människoraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 197
visserligen i sig en underordnad morfologisk karaktär, synes
den dock tämligen konstant gå i arf inom rasen. Af de
12 människosläkten, som vi särskilja, utmärka sig de 4
lägre arterna genom hufvudhårets ulliga beskaffenhet.
Hvarje hårstrå är bandlikt afplattadt och synes därför i
genomskärning aflångt. Dessa fyra arter af ullhåriga
(Ulotriches), kunna vi indela i två grupper, buskhåriga och
ullhåriga i inskränkt mening. Hos de buskhåriga
(Lophocomi), papuas och hottentotterna, växa hufvudhåren,
olika fördelade, i små buskar. Hos de ullhåriga
(Eriocomi) däremot, kaffrerna och negrerna, äro ullhåren lika
fördelade öfver hela hufvudsvålen. Alla ullhåriga
(Ulotriches) äro snedtandade och långskalliga. Hudens,
hårens och ögonens färg äro alltid mycket mörka. Alla äro
de invånarne af den södra hemisfären. Endast i Afrika
öfverskrida de ekvatorn. I allmänhet stå de på ett mycket
lägre utvecklingsstadium och aporna mycket närmare än de
flesta släthåriga.
Hos de åtta högre människoraserna, hvilka vi
sammanfatta såsom släthåriga (Lissotriches), är
hufvudhåret egentligen aldrig ulligt, äfven om det hos en del
individer starkt krusar sig. Hvarje hårstrå är cylindriskt,
ej bandformigt. Äfven de åtta släthåriga arterna kunna vi
indela i två grupper, rakhåriga och lockhåriga. Till de
rakhåriga (Euthycomi), hos hvilka hufvudhåret är
alldeles jämnt och rakt och ej krusar sig, höra malajer,
mongoler, polarfolken och indianer. Till de lockhåriga
(Euplocami) däremot, hos hvilka hufvudhåret är mer
eller mindre lockigt och äfven skägget mera utveckladt än
hos andra arter, höra australierna, draviderna, nubierna och
medelhafsfolken.
Utom de anförda tolf större människogrupperna, som
man skiljer som raser eller arter, finnas än i dag några
mindre folkstammar, som måhända äro urgamla rester af
utdöda äldre raser. De märkvärdigaste af dessa äro väl
Weddas från Ceylon. En liknande kvarlefva af en
ullhårig urgammal ras bilda måhända Akka-pygmeerna
från Centralafrika.
Innan vi våga oss på försöket att hypotetiskt belysa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>