Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Människoarter och människoraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 ERNST HÆCKII
människosläktets fyletiska divergens och det genealogiska
sammanhanget mellan dess olika arter och raser, förutskicka
vi följande systematiska öfversikt öfver de 12
människoarterna och deras 36 raser. I efterföljande tabell äro deras
hemland och invandring angifna.
För människorasernas fylogenetiska klassifikation och
kännedomen om deras invecklade släktskapsförhållanden böra
två viktiga fakta iakttagas: för det första de otaliga
korsningar och bastardbildningar, som ägt rum vid könslig
förbindelse mellan de olika människoraserna och gynnats
genom mångahanda vandringar sedan mer än 20 årtusenden
tillbaka, och för det andra det särskildta gynnandet af
differentiering eller morfologisk divergens, som den
uråldriga domesticeringen, eller anpassningen efter
kulturlifvets betingelser, frambragt.
Då vi nu vända oss till den likaså intressanta som
svårlösta frågan om de 12 människoarternas släktskap,
vandringar och urhenm vill jag på förhand anmärka,
att under våra antropologiska kunskapers närvarande
tillstånd hvarje svar på denna fråga endast kan
gälla såsom en provisorisk hypotes.
Af många och viktiga skäl anse vi den monofyletiska
hypotesen för den riktiga och antaga sålunda för hela
människosläktet ett enda urhem, där det utvecklat sig från
en enda numera längesedan utdöd antropoid apart. Af de
nu existerande fem världsdelarna kunna hvarken Australien,
Amerika eller Europa vara detta urhem eller det så kallade
»Paradiset». Fastmera häntyda de flesta tecken på södra
Asien. Utom södra Asien kunde af de nuvarande fastlanden
endast Afrika komma i fråga. Historiska händelser,
förhistoriska fynd, antropologiska förhållanden och
etnografiska blandningar, paleontologiska upptäckter och
pithekologiska jämförelser göra det i hög grad sannolikt, att främre
Indien och de angränsande områdena under pliocen eller
yngsta tertiärperioden voro skådeplatserna för storartade
omgestaltningar af den organiska världen. Alldeles
särskildt synes däggdjursklassen och i denna primaterna hafva
varit utsatta härför. Än i dag lefva i främre Indiens bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
