Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Invändningar mot descendensteoriens sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURI.IG SKAPELSEHISTORIA 207
förhållandet mellan dessa båda motsatta funktioner. Är f
tligheten är orsak till artens bestånd,
liksom anpassningen till dess förändring. Om
alltså somliga naturforskare säga, att enligt
härstamningsläran uppenbarligen en mycket större mångfald af former
måste förefinnas, och andra däremot invändt, att en mycket
större likhet borde visa sig i formerna, så underskatta de
förra ärftlighetens och de senare anpassningens betydelse.
Graden af växelverkan mellan ärftlighet
och anpassning bestämmer den grad af
beständighet eller föränderlighet hos de
organiskaarterna, som dessa äga under hvarje särskild
tidrymd.
Ett ytterligare inkast mot descendensteorien, som i
många filosofers ögon är af stor betydelse, är af
teleologisk natur. Det består däri, att den förfäktar up
pkomsten af ändamålsenligt byggda och
planmässigt verkande organ genom
ändamålslöst eller mekaniskt verkande orsaker. Denna
invändning synes särskildt af betydelse vid betraktandet af
sådana organ, hvilka uppenbarligen äro så förträffligt
anpassade för ett alldeles bestämdt ändamål, att den
skarpsinnigaste mekaniker vore ur stånd att för detta syfte
konstruera en fullkomligare apparat. Sådana organ äro
framför allt djurens högre sinnesorgan, ögat och örat.
Lyckligtvis hjälper oss här den jämförande anatomien
och utvecklingshistorien öfver alla hinder. Ty om vi steg
för steg följa ögats och örats gradvisa fullkomning inom
djurriket, finna vi en sådan fortgående utvecklingsserie
föreligga, att vi huru klart som helst kunna följa de högst
komplicerade organens utveckling genom alla grader af
fullkomning. Så visar sig t. ex. ögat hos de lägsta djuren
såsom en enkel färgad fläck, som ännu ej kan återgifva
någon bild af de yttre föremålen utan på sin höjd iakttaga
skillnaden mellan de olika ljusstrålarna. Sedan tillkommer
härtill en sinnesnerv. Senare utvecklar sig så småningom
inom denna pigmentfläck de första anlagen till linsen, en
ljusbrytande kropp, som redan gör det möjligt att
koncentrera ljusstrålarna och framkalla en bestämd bild. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
