Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. Invändningar mot descendensteoriens sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 ERNST HÆCKEL
ännu fattas alla de sammansatta apparaterna för ögats
ackomodation och rörelser, de olika ljusbrytande medierna,
den högt differentierade näthinnan m. m., hvilka hos de
högre djuren gifva detta verktyg en sådan fulländning. Från
det förutnämnda enklaste ända till dessa senare fulländade
organ visar oss den jämförande anatomien i oafbruten kedja
alla möjliga öfvergångsformer, så att vi väl kunna fatta den
gradvis fortgående bildningen af äfven ett så kompliceradt
organ.
I förbigående nämndt, är i många fall den
organisationens ändamålsenlighet, som den naivt-barnsliga
naturföreställningen öfverallt vill finna och prisar såsom
»skaparens vishet», blott skenbar. En noggrannare anatomisk
och fysiologisk undersökning lär oss i många fall, att t. o. m.
mycket högt utvecklade och synbarligen mycket konstrikt
byggda organ lida af stora mekaniska brister, såsom t. ex.
den store Helmholtz visat för det mänskliga ögat.
Hvad nu beträffar den spekulativa skol-filosofiens
vanliga invändningar i denna fråga, vederläggas dessa glänsande
genom selektionsteorien. Det är ju just Darwins stora
filosofiska förtjänst, att han på enklaste sätt löst gåtan:
»Huru kunna ändamålsenliga inrättningar uppstå på
mekanisk väg utan ändamålsenliga orsaker?» Det är kampen
för tillvaron, som alltjämt och öfverallt omedvetet utöfvar
det naturliga urvalet, och genom växelverkan mellan
ärftlighets- och anpassningslagarna ombildar de organiska
formerna på ändamålsenligt sätt. Lika stor och betydelsefull
är den mekaniska verksamheten hos denna selektionsprincip
vid ombildningen af den yttre gestalten och den inre
strukturen hos det organiska lifvet. I den senare träder den
oss tillmötes såsom »den ändamålsenliga strukturens
funktionella själfgestaltning». Denna monistiska, af Pflüger
fsysiologiskt grundade »teleologiskt mekaniska» princip, störtar
slutgiltigt det gamla »transcendenta
ändamålsenlighetsbegreppetv», hvilket hittills var det största
spekulativa hindret för en sund uppfattning af naturen.
Bland öfriga mot descendensläran framställda
invändningar vill jag hår upptaga och vederlägga ännu en, som
särskildt i många lekmäns ögon är af stor vikt: huru skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
