Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Bevis för descendensteoriens sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 223
sorter, som icke äro zoologer, i sina hvarje år
återkommande tal på antropologiska och andra kongresser påstå,
att »pitecoidtesen» är en tom hypotes, ett obevisadt
påstående, en naturvetenskaplig dröm? Huru kunna dessa
antropologer än i dag fordra »säkra bevis» för denna tes, då ju
dessa bevis i all önskvärd klarhet redan föreligga och
enstämmigt äro erkända af alla zoologer.
Om nu också människans aphärkomst från zoologisk sida
icke mera bestrides, så invändes det dock ofta, att den
gäller människans kroppsliga men ej dess andliga utveckling.
Hvad nu speciellt människasjälens ursprung beträffar
antaga vi först och främst såsom sanning i afseende på hvarje
mänskligt individ, att den från början utveckladt sig
gradvis och så småningom liksom människokroppen. Vi se på
det nyfödda barnet, att det hvarken äger själfständigt
medvetande eller i allmänhet klara föreställningar. Dessa
uppstå först så småningom, när den yttre världens företeelser
förmedelst den sinnliga erfarenheten inverka på det
centrala nervsystemet. Men ännu saknar barnet alla dessa
differentierade själsegenskaper, hvilka den fullvuxna människan
först efter mångårig erfarenhet förvärfvar. Af denna
människosjälens gradvisa utveckling hos hvarje enskildt
individ kunna vi nu på grund af det inre kausala sammanhanget
mellan embryots och stammens historia omedelbart sluta oss
till människosjälens gradvisa utveckling inom hela
mänskligheten och vidare inom hela ryggradsdjursstammen. I
oskiljaktig förbindelse med kroppen har också själen måst
genomgå dessa utvecklingens långvariga stadier, vandra
igenom alla dessa steg för steg till differentiering och
fulländning, hvaraf jag förut gifvit en ungefärlig bild.
Liksom vi gjort vid undersökningen af kroppens
utveckling, måste vi äfven här framför allt jämföra de högsta
företelserna inom djurvärlden å ena sidan med de lägsta
af samma slag och å andra sidan med det lägsta
mänskliga. Slutresultatet af denna jämförelse är, att
mellan de högst utvecklade djursjälarna och de
lägst utvecklade människosjälarna
förefinnesblottenringakvantitativ,
meningenkvalitativ skillnad, och att denna skillnad är mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
