- Project Runeberg -  Om naturkrafternas växelverkan /
8

(1901) Author: Hermann Ludwig Ferdinand Helmholtz Translator: Hjalmar Öhrvall - Tema: Physics, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hur man mäter arbete och arbetskraft. Våra maskiner alstra ingen kraft utan omsätta blott den kraft, som tillföres dem, i andra former

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 OM NATUBRKRAFTERNAS VÄXELVÄRKAN.

Vår stångjärnshammares arbete består nu som sagt
däri, att han lyfter det tunga hammarhufvudet i höjden;
drifkraften åter alstras därigenom, att vattenmassor falla
nedåt. Vattnet behöfver härvid visserligen icke alltid falla
lodrätt nedåt; det kan äfven flyta ned i en måttligt
lutande ränna, men det måste för att drifva vattenhjul alltid
flyta från en högre ort till en lägre. Erfarenhet och
teori lära nu enstämmigt, att om en hammare, som väger
10 kilogram, skall höjas 1/8 meter, så måste åtminstone 10
kilogram vatten falla 1/8 meter, eller hvilket är detsamma
20 kilogram falla 1/2 meter eller 40 kilogram 1/8 meter
o. s. v. Korteligen, om vi multiplicera vikten af den
fallande vattenmassan med fallhöjden och betrakta detta
som mått på dess arbete, på samma sätt som vi gjorde
med hammaren, så kan det arbete, som maskinen uträttar
genom att lyfta hammaren, i gynnsammaste fall vara på
sin höjd lika stort, som antalet kilogrammeter hos det
under samma tid nedstörtande vattnet. I värkligheten
uppnås icke på långt när ens detta förhållande, enär en
stor del af det nedstörtande vattnets arbete går förlorad
utan någon nytta, bland annat därför att man gärna offrar
något af kraften för att ernå en större hastighet.

Det bör äfven framhållas, att förhållandet förblir
oförändrat, vare sig man låter vattenhjulets kuggar direkt
lyfta hammaren eller om man öfverför hjulets rörelse på
hammaren med tillhjälp af mellanskjutna kugghjul,
ändlösa skrufvar, rullar, remmar o. s. v. Man kan
visserligen medels sådana inrättningar åstadkomma, att
vattenvärket, som i sin enklaste form endast förmådde lyfta en
hammare af 10 kilograms vikt, blir i stånd att lyfta en
hammare af 100 kilograms vikt; men antingen lyftes då
denna tunga hammare endast tiondelen så högt eller
också kräfves därtill tio gånger så lång tid. Hur
mycket vi än må kunna genom mekaniska inrättningar ändra
den värkande kraftens intensitet, kan således vattenvärket
på en bestämd tid, under hvilken bäcken lämnar en
bestämd vattenmassa, alltid blott åstadkomma ett bestämt
arbete.

Vårt vattenhjul har alltså än så länge ingenting annat
gjort än att det använt det fallande vattnets tyngd för
att öfvervinna hammarens tyngd och lyfta denna. Då det
lyft hammaren tillräckligt högt, släpper det honom lös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 1 11:01:19 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natvaxel/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free