Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Solsystemets kraftförråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLSYSTEMETS KRAFTFÖRRÅD. 23
8 6. Solsystemets kraftförråd.
Då detta dunstkaos väl hade skilt sig från andra
fixstjärnmassor, måste det innehålla icke blott all den
materia, hvaraf det blifvande planetsystemet skulle komma
att bestå, utan äfven i enlighet med vår nya lag hela
det förråd af kraft, som en gång skulle däri utveckla sin
rikedom af värkningar. I själfva värket ägde den en
oerhörd mängd af kraft redan i form af den allmänna
dragningskraften mellan alla dess delar. Denna kraft,
som på jorden yttrar sig såsom tyngdkraften, kallas, med
afseende på sin värksamhet i världsrymden, gravitationen.
Liksom på jorden tyngdkraften uträttar ett arbete och
åstadkommer lefvande kraft, då den neddrager en vikt
till jorden, så förrättar äfven gravitationen ett arbete, då
den förmår två mängder af massa röra sig mot hvarandra
ur aflägsnare delar af världsrymden.
Äfven de kemiska krafterna måste redan vara
förhanden, färdiga att värka; men enär dessa krafter först
kunna träda i värksamhet, då olika massor komma med
hvarandra i den närmaste beröring, måste först en
förtätning äga rum innan deras spel kunde börja.
OÖm ännu ett annat kraftförråd i form af värme var
förhanden från början, veta vi icke. I hvarje fall finna
vi med tillhjälp af lagen för ekvivalensen mellan värme
och arbete uti urstillståndets mekaniska krafter en så rik
källa till värme och ljus, att vi icke äga någon
anledning att taga vår tillflykt till någon annan. När
nämligen vid massans förtätning dess delar stötte mot och
häftade vid hvarandra, så blef den lefvande kraften i deras
rörelse därigenom omsatt i värme. Redan i äldre teorier
har man tagit med i räkningen, att genom
sammanstötandet af kosmiska massor värme måste bildas, men var
långt ifrån att äfven på ett ungefär kunna bedöma, hur
högt värmebeloppet därvid borde skattas. Numera kunna
vi med säkerhet angifva det i siffror.
Om vi nu utgå från den förutsättningen, att från
början tätheten hos den dunstartade massan var försvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
