Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Äfven de lefvande varelserna hämta hela sitt kraftförråd ur solen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 OM NATURKRAFTERNAS VÄXELVÄRKAN.
af förbränningsprodukterna lefva åter växterna. De senare
äro en evig källa till kemiska och de förra till
mekaniska kraftmängder. Skulle således förbindelsen mellan
de båda organiska rikena utgöra ett perpetuum mobile?
Vi böra icke dra denna slutledning för hastigt; ty en
närmare undersökning ger vid handen att växterna endast
under solljusets inflytande kunna bereda de brännbara
substanserna. En del af solstrålarna utmärker sig
genom märkvärdiga värkningar i kemiskt afseende: de
kunna åstadkomma och upplösa kemiska föreningar. Man
kallar därför dessa strålar, som till största delen hafva
blå eller violett färg, för kemiska strålar. Vi begagna
deras värksamhet i synnerhet för åstadkommande af
fotografier, hvarvid det är silfverföreningar, som sönderdelas
på de ställen, som träffas af ljuset. Dessa samma strålar
upphäfva i de gröna växtdelarna den mäktiga kemiska
förbindelsen mellan kolsyrans kol och syre, återgifva det
senare åt atmosfären och hopa det förra, förbundet med
andra ämnen i form af träfiber, stärkelse. olja och harts
i växten. De kemiskt värksamma strålarna i solljuset
försvinna fullständigt så snart de träffa gröna växtdelar;
därför blifva också på fotografier gröna blad så
jämnsvarta: de från dem kommande strålarna värka nämligen
icke längre på silfverföreningarna, emedan de kemiska
strålarna saknas. Utom de blå och violetta strålarna spela
för öfrigt äfven de gula en framstående roll vid växternas
tillväxt. Afven de utsläckas relativt starkt af
växternas blad.
Således försvinner arbetsför kraft*) ur solljuset, under
det brännbara ämnen alstras och hopas i växten, och vi
hålla för mycket sannolikt, att det förra är orsaken till
det senare. Vi äga visserligen, det måste medges, ännu
inga försök, ur hvilka man kunde bevisa, att den lefvande
kraften hos de under en viss tid försvunna solstrålarna
motsvarar det under samma tid hopade kemiska
kraftförrådet, och så länge dessa ännu saknas, kunna vi icke
betrakta det nyss angifna förhållandet såsom fullkomligt
visst. Men om denna uppfattning blir bekräftad, så följer
däraf det för oss tilltalande resultatet, att all kraft,
hvarmed vår kropp lefver och rör sig, leder sitt ursprung ur
*) 5= energi Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
