Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Apr. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
följd av strejkerna var mycket stort.
Subsidierna kostade 23 milj. pund av skattemedel
och vållade ett deficit på 14 milj. pund i
budgeten för det år som slutade den 31 mars
1926. Generalstrejkens räkning har
uppskattats till 30 milj. pund på direkta förluster
inom järn-, stål-, textil-, maskin- och de
kemiska industrierna samt på indirekta förluster
inom andra näringar, på järnvägarna samt på
förlusten av kolarbetarelönerna.
Produktionsförlusten till följd av
general-och kolstrejkerna, bortsett från förlusterna till
följd av störningen av näringslivet
exempelvis genom oförmågan att fullfölja kontrakt
och expediera order, uppskattades av
presidenten för Board of Trade i parlamentet den 9
november till mellan 250 och 300 milj. pund.
Detta är liktydigt med en skatt av mellan 6
och 7 pund per huvud inom befolkningen.
Som extra påbröd till detta kommer förluster
av olika slag. såsom minskning i
konkurrenskraften på grund av bristen på varor och höga
priser, höga ränteutgifter för näringslivets
rörelsekapital samt nya emissioner för att
finansiera produktionen.
Effekten på nationalinkomsten är inte mindre
störande för industrien än den direkta
förlusten. Under de första nio månaderna av det
löpande finansåret utgjorde statsinkomsternas
avkastning 479 milj. pund mot 499.7 milj.
under motsvarande period föregående finansår.
Så till vida som detta deficit inte kan
gott-göras förrän vid finansårets slut, måste
gott-görande ske antingen genom en sänkning av
statsfonderna eller genom uttaxering. En
ökning av skatterna skulle emellertid ännu mera
fördröja utvecklingen av industrien, som dock
är den på vilken statsfinanserna vila.
Medan de britiska kolhamnarna lågo tysta
under första hälften av arbetsnedläggelsen
kunde kontinentens hamnar glädja sig åt en
boom. Enbart under maj skeppades 1.5 milj.
tons kol från Rotterdam mot en normal
kvantitet för samma period av 700,000 tons.
Medan 383 fartyg bunkrade i New Waterway
i maj under Strejkåret bunkrade endast 84
fartyg där samma månad året förut.
De utländska konkurrenterna ha gjort allt
vad de kunnat för att lägga den engelska
kolexportens marknader under sig. 1 Tyskland
ledde den engelska kolstrejken till ökad
sysselsättning vid kolgruvorna och export till
Frankrike, Holland, Portugal och Skandinavien.
Förenta Staterna ha likaledes exporterat stora
kvantiteter kol inte endast till Storbritannien
utan även till de engelska marknaderna
utomlands. Stora order på sydafrikanska kol ha
placerats i utlandet och de sydafrikanska
kolhandlarna ha haft fullt upp att göra. Inte
mindre än 20,030,000 tons kol importerades till
Storbritannien jämte 1,070,000 tons koks och
annat bränsle. Konkurrenterna i utlandet ha
lagt sig särskilt vinn om att försäkra sig om
långterminskontrakt, och trots det att även en
del sekunda kol offererades ha de utländska
exportörerna varit noga med att endast
utbjuda så goda kvaliteter som möjligt på den
engelska marknaden, naturligtvis med avsikt att
rubba på den engelska kolindustriens
prioritetsställning.
Det största resultat Tyskland uppnådde var
att öka sin oktoberproduktion med 2,400,000
tons. Under samma tid ökades
kolproduktionen i Frankrike med 500,000 tons, i Belgien
med 300,000 tons och i Förenta Staterna med
6,800,000 tons.
Dessa fakta synas peka på att landet är i
stånd till att behålla sina kolexportmarknader,
såvida industrien får vara i fred för att kunna
utveckla sig. De kunna dock inte fördölja
att en avsevärd skada tillfogades landet genom
stagnationen inom industrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
