Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 6
ännu mera an på snabbsegling, cch varje linje
hade i regel en eller flera clippers, avsedda
för extra snabb-trafik. Dessa blevo, trots sina
starkt byggda skrov och förstklassiga
utrustning, vanligen "sprängda" efter ett tiotal år,
då de utrangerades ur linjen och ersattes med
nybyggda.
Under de 60 år paketskeppslinjerna
existerade, danades en särskild typ av
skeppsbefäl, karaktäristisk för nordatlanttraden.
Befälhavarne stodo på en högre bildningsgrad än
den då inom yrket vanliga. De voro i
allmänhet affärsutbildade å rederikontor och i flesta
fall delägare i sitt fartyg, hade ingen fast lön
utan sin kaplake, som fördelades på följande
sätt: 5 % på alla fraktpengar, 25 % på alla
första och andra klassens passageraravgifter
och 5 % på emigrant- (steerage-) avgifterna;
därtill kom de amerikanska och engeliska
postverkens "allowance" — resp. 2 cents och
2 pence per försändelse. En inkomst av tjugo
tusen dollars per år var ej ovanligt för en
linjeskeppare. Ombord hade de en "Gud
Allsmäktig" ställning och makt och i land voro
de socialt likställda med redarne. Dessa
skeppare voro emellertid alla män med stålnerver,
fostrade i den tidens hårda skola. Med få
undantag blevo de hänsynslösa mot sina
underlydande och fordrade av sina styrmän
samma egenskaper. Dessa senare utbildades till
1927
formliga slavdrivare, och ingen av dem hade
några framtidsutsikter om han ej var en
"fighting man". Och liksom disciplinen var hård
och obarmhärtig mot folket, så var ock den
oerhörda segelpressningen för fartygen.
Anmärkningsvärt är det därför, att många av
dessa yankee-paketer, trots sin hårda
behandling, kunde stå rycken i flera årtionden. Som
ett exempel härå kan en av de äldre linjernas
mest berömda skepp tjäna. Hon seglade i
at-lantertraden oavbrutet i 29 år och gjorde 116
rundresor "utan att förlora en man", hade
fört 30,000 passagerare till Amerika, och
under dessa resor hade 1,500 barn fötts till
världen och 200 bröllop hållits ombord.
Den första och mest kända av paketlinjerna
var The Black Ball Line, som år 1816
började att trafikera New York—Liverpool med
fyra 500 tons skepp: "Amity", "Courir",
"Pacific" och "James Monroe". Deras
avseg-lingsdag från New York var den första i
varje månad, vilken bestämmelse varken
väder eller brist på frakt fick rubba. Inom sex
månader hade ännu fyra skepp tillkommit och
under därpå följande sex månaderna
ytterligare fyra skepp, då avseglingsdagarna blevo
ökade till två gånger i månaden. Linjens
fartyg hade en stor svart kula målad eller sydd
på förmärsseglet som igenkänningstecken, och
denna idé upptogs sedan av de flesta efter-
NAUTISK TIDSKRIFT
"Flying Cloud."
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>