- Project Runeberg -  Nautisk Tidskrift : organ för svensk sjöfart / Årg. XX. 1927 /
209

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 6

NAUTISK TIDSKRIFT

1927

följande linjerna. Omkring 20 år senare —
sedan kapten Charles H. Marshall blivit
linjens huvudredare och chef — kunde dess flotta
räkna 27 paketskepp och en clipper:
"Fide-lia", vars rekordresa New York—Liverpool,
13 dagar och 7 tim., och Liverpool—Sandy
Hook, 17 dagar och 6 tim., ej överträffades
under 1830-talet. Marshall dog 1865, men
rederiet fortsattes av sonen under firma H. C.
Marshall & Co. till 1882, då den gamla
ärofulla kompani flaggan för alltid firades ned.

År 1821 startades Red Star Line av Byrnes,
Grimble & Co. i New York med 4 paketer,
vilka avseglade den 24 i varje månad.

Året därpå, 1822, tillkom den mera kända
Szvallozv Tail Line (Grinnel, Miintorn & Co.),
även denna med 4 skepp, vilka hade den 8 :de
i varje månad som avseglingsdag till
Liverpool. Följande år startade rederiet den första
reguljära förbindelsen med London medelst
tre små paketskepp: "Flying Cloud", "Sea
Serpent" och "Three Brothers". Efterhand
tillkommo en hel rad andra kända fartyg å
900—1,500 tons, förande endera av de två
routernas Swallowtailflaggor. Bland dem kunna
vi nämna "Roscoe", förd av den beryktade
kapten Joseph Delano, "Independence", som
rivaliserade med Black Balis allra bästa
seglare, och "George Washington,", som i en
tävlan mellan tre samtidigt från New York
avseglande fartyg ur olika linjer inkom till
Liverpool som n :r 1.

År 1837 etablerade kapten E. K. Collins
Dramatic Line, börjande med skeppen
"Shakspere", ’ "Siddons" och "Sheridan" och med
samma avseglingsdag som
Swallowtail-pake-terna. Detta föranledde en oavbruten kamp
om att först nå Liverpool och en stegrad
pressning på fartyg och besättning. 1843
tillfördes linjen två berömda seglare: "Ashburn"
(rekord 12 dagar och 2 tim. till Liverpool)
och den besjungna "Henry Clay", vilken var
en av de första tredäckarne på traden. 1846
tillkom linjens största skepp, "New World"
på 1,500 tons, vilket byggdes av Mc Kay och
väckte i Liverpool stor sensation vid sin
första ankomst.

Redan 1825 fick Swallow Tail en
konkurrent på sin Londonlinje i den av John
Gris-wold då startade Black X Line, som insatte
4 skepp på routen New York—London.
Linjens "commodore" var till 1848 den mycket
populäre kapten E. Morgan på "Victoria",

som sedan blev linjens huvudredare. En annan
mycket omtalad Black X-skeppare var kapten
Tucker på "Toronto", som år 1846 händelsevis
kom att avsegla från London samma dag och
stund som en av Cunardlinjens ångare samt
en nybyggd Bostonbåt. Det blåste nordlig
storm nästan varje dag och Nordatlanten var
full av drivis, men "Toronto" kom till New
York två dagar före Cunardaren och en hel
vecka före Bostonångaren.

Under 1830-talet uppstodo även tre olika
linjer, trafikerande New York—Havre med ett
tjugutal goda, ehuru ej namnkunniga skepp.
Vidare tillkommo år 1840 Black Star och
Ker-wz/fs-linjerna. Den förras mest kända seglare var
"Adelaide", vilkens rekord New
York—Liverpool var 12 dagar 8 timmar.

Den sist startade paketlinjen, utgående från
New York, blev Red Cross Line, år 1843.
Dess flotta räknade ej mer än åtta fartyg till
år 1853, men dessa voro alla överdådiga
seglare; ett par av dem byggda å Donald Mc
Kay’s varv i Newburyport. Det sist byggda
av dessa fartyg var "Dreadnaught", som gick
av stapeln 1853. Hon blev Nordatlantens mest
berömda seglare och förtjänar, liksom sin
första befälhavare, ett särskilt kapitel för sig.

New York-linjerna fingo år 1823 konkurrens
från staden Boston, genom den av ett bolag
där startade "Jewel Line", vilken dock ej blev
långlivad på grund av ekonomisk misskötsel.
Först 20 år senare blev det allvar av, då den
sedan som Amerikas största skeppsredare
bekante Enoch Train öppnade sin White Diamond
Line.

Den här förut omnämnde Donald Mc Kay
ansågs av amerikanarna som deras största
snille bland alla de många mästare i
skepps-byggnadskonst, de haft. Han var född i Nova
Scotia 1810 och kom som 16 års pojke till
I. Webb’s varv i New York, där han redan
som 20-årig avancerat till konstruktörbiträde
och tio år senare intog chefsposten. Är 1843
gjorde Enoch Train hans bekantskap och blev
alldeles tjusad av den unge mannens geni.
Det blev vänskap för livet dem emellan, och
Mc Kay blev därför skaparen till alla White
Diamond-linjens smarta seglare.

Sålunda sjösattes "Joshua Bates",
"Washington Irving", "Anglo Saxon", "Ocean Monarch",
"Anglo American" och "Daniel Webster"
intill 1850. "Daniel Webster" kan tjäna som ett
lämpligt exempel på ett första klassens paket-

209

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautid/1927/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free