Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
NAUTISK TIDSKRIFT
1927
uppnådda 14 års ålder, varit mönstrad som
däckspojke eller jungman på t. ex. en galeas
om 100 ton.
Härtill kan ju dock med fog invändas, att
reglementets bristfällighet i detta avseende ej
har något att betyda i praktiken, emedan ingen
redare faller på den idén att såsom befälhavare
på ett segelfartyg över den storleksgräns, som
i detta sammanhang kommer ifråga, anställa
en person, vilken ej har mera erfarenhet på
området, än vad som inhämtats på den i lagen
om minimifordran stadgade tiden. Ehuru
andemeningen i cirkuläret, som nyss nämnts,
synes mig vara fullt klar: nämligen, att utröna
den allmänna uppfattningen beträffande
bibehållande av kravet på viss
segelfartygsutbi\d-ning för befäl å maskindrivna fartyg, ha
frågorna dock formulerats så, att man
bokstavligen begärt att jämväl få svar på om en
person skall ha rätt att taga tjänst som befäl å
segelfartyg utan någon som helst utbildning å
dylika. Så har också saken fattats av flera
organisationer, som redan i skrivelser till
kollegium besvarat cirkuläret. Att döma av
referaten i pressen över dessa svar, vill det t. o.
m. synas, som om man i allmänhet lagt
huvudvikten vid just denna del av spörsmålet. Jag
har uppehållit m;g vid denna punkt för att
förekomma, att man till följd av
missuppfattning av cirkulärets andemening upptager tiden
vid den diskussion, som mitt anförande
eventuellt kan ge anledning till, med frågan om
segelfartygsbefälets praktiska utbildning.
Historik.
Alla veta att det är segelfartygens
förtvivlade och hopplösa kamp mot de maskindrivna
fartygens mördande konkurrens, som gjort
frågan om utbildningen av det nautiska befälet
å maskindrivna fartyg mer och mer aktuell
under de senaste årtiondena. Mitten av 1870-talet
betecknar höjdpunkten för världens
segelfartygsflotta, och endast några år senare
överflyg-lade ångfartygen segelskutorna såsom
förmedlare av varuutbytet nationerna emellan. Striden
mellan ånga och segel utvecklade sig
emellertid ganska olika på olika håll. Norge är
härpå ett typiskt exempel. Höjdpunkten på
segeltonnaget nåddes där först år 1890, och
ännu år 1911 ägde Norge en segelfartygsflotta
om 650,000 tons.
Även i England gick processen långsammare
än genomsnittligt sett för hela världstonnagets
vidkommande. År 1892 var de stora
stålseg-larnes rekordår i Storbritannien då icke
mindre än 128 dylika fartyg på sammanlagt över
200,000 tons gingo av stapeln på brittiska varv.
Det vore frestande att här redogöra för
resultatet av striden mellan segel- och
maskindrift inom de olika länderna, men denna sak
har icke tillräckligt sammanhang med det
föreliggande spörsmålet om befälsutbildningen,
såvida icke en utredning samtidigt förebringas
beträffande utvecklingen av befälslagstiftningen
på området i varje land. Exakta uppgifter
härvidlag har jag icke på den tid som stått
mig till buds varit i tillfälle att anskaffa.
Betecknande är emellertid, att iust England och
Norge, varest, som nämnts, segelfartygen längre
än annorstädes lyckats bjuda de maskindrivna
fartygen spetsen, voro de första länder som,
så vitt jag kunnat utröna, slopat kravet på
segelfartygsutbildning för befäl å
maskindrivna fartyg. Man har därjämte i båda dessa
länder tillämpat den principen, att rätten att
erhålla behörighet som styrman resp.
befälhavare å maskindrivna fartyg förbehållits dem,
som kunde förete viss tids tjänst å dylika
fartyg. Det vill säga, att endast
segelfartygstjänst icke där berättigar till
befälsbehörighet å maskindrivna fartyg. Den engelska
förordningen härom daterar sig från år 1894
— bestämmelsen är alltså 33 år gammal —
och den norska från år 1906. 1897 års
naviga-tionsskolekommitterade föreslogo en liknande
förordning i vårt land, men hela
kommitté-utredningen ledde, som bekant, ej till någon
åtgärd.
Den hos oss år 1905 tillsatta
sakkunnigekommittén för utredning angående erforderliga
förbättringar i utbildningen ?v handelsflottans
befäl intog en annan ställning till spörsmålet.
Kommitténs motivering i denna punkt torde
icke sakna ett visst intresse, om ej annat än
för att konstatera att argumenten för
segelfartygstjänstens bibehållande äro de samma i
dag som för 20 år sedan. "Fasthållandet av
fordran på segelfartygsutbildning", säga
kommitterade, "även för en ångfartygsstyrman torde
nog från en del håll komma att anses såsom ett
överskattande av segelfartygstjänstens
betydelse för befälsutbildningen. Gällde det blott
inhämtande av färdighet i de sjömansarbeten,
som för segelfartyg äro karakteristiska,
såsom segelhantering, riggning o. s. v., torde man
med fog kunna säga, att sådan färdighet icke
äger den betydelse för befälstjänsten å ett
ångfartyg, att man för densammas ernående
nödvändigt bör fordra sjötjänst å segelfartyg.
Men segelfartygstjänstens betydelse ligger icke
så mycket i inlärandet av dylik färdighet som
fastmera i utförande av de å ett
segelfartyg förekommande arbeten, varvid i högre
grad, än vad fallet är i tjänsten å ångfartyg,
de egenskaper och färdigheter framkallas och
utvecklas, som för sjömansutbildningen i
allmänhet och således även för befäl å
ångfartyg äro erforderliga. Det är denna
omständighet, som gjort, att man även i
örlogstjän-sten till viss utsträckning bibehållit en
förberedande utbildning å segelfartyg. Genom
bibehållande av fordran på segelfartygstjänst
för erhållande av styrmansbrev vill
kommittén i sin mån medverka därtill, att den
nuvarande rekryteringen och utbildningen av vår
sjömanskår, vilken rekrytering och utbildning
huvudsakligen skett å segelfartyg, även
bibehållas å dessa fartyg. Kommittén vill
därjämte framhålla, att en likformig utbildning
möjliggör bibehållande av endast ett slags
styrmansbrev och ett slags befälhavarebrev och
att därav jämväl följer den bcaktansvärda
•252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
