Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yngre än jag nu.) Det gällde, menade han, att vårda sitt
yttre. Att inte bli snuskig. Att inte bli motbjudande för
de yngre. Ålderdom var oestetisk.
Det var kvinnan han tänkte på förstod jag. Men
honom förstod jag inte. Nåja, att gå kring i säckiga
långkalsonger med gula pissrosor eller att låta det växa
enstaka långa strån på halsen för att synen blivit sämre
och rakapparaten inte tar (det är därför man bör raka
sig med hyvel — eller helst med kniv — lite då och då)
eller att inte se efter att gylfen är stängd, sådant bör
man undvika. Men enbart gubbigt är det inte. Han var
nio år yngre än Alva. Men det han sade var sådant man
sade i hennes och Gunnars generation. Hålla sig ung!
Alltid ha rena underkläder om man råkade bli överkörd
av en spårvagn och hamnade på sjukhus. Han skrev om
det också senare.
Nu är både mina föräldrar och Max Frisch döda.
Egentligen var jag heller aldrig vidare förtjust i det han
skrev. Fast Herr Biedermann und die Brandstifter är
bra.
Nej, jag är inte så rädd för att jag kommer att snuska
till mig fysiskt. Ungdomlig har jag inte sökt vara de
senaste fyrtio åren. Att jag går i indiska shorts av
brittisk modell (Bombay bloomers) som är trettio år gamla
och att jag inte skiljs från skor förrän de är helt utslitna
är inte snålhet utan principiell bekvämlighet. Bara jag
blundar kan jag höra Alva kvittra om kläder och
Gunnar mullra om ungdomlighet. Sådan vill jag inte bli.
Men nog finns annat i åldrandet som oroar mig.
Seniliteten förstärker de dåliga dragen. Gunnar blev allt
gubbelakare med åren. Alva gick på slutet omkring på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
