Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnor. Inte så att hon var lesbisk; inte någonting på
det planet. Hon behövde beundras. Men hon behövde
också forma. Hon trollband, hon utnyttjade dem... och
släppte dem när hon inte hade behov av dem längre.
Fast de borde vara attraktiva. De fick inte vara tjocka,
finniga eller klumpiga. Det finns många exempel. Katja
Waldén var en av dem. Hon borde kunna berätta hur
det var. Det var ju mycket spännande och gott och
plötsligt kallt ingenting.
Som sagt, sådan vill jag inte vara. Inte mot mina
barn och inte mot andra. Hellre då bli elak som
Gunnar; det är mänskligare.
Fast visst har Janken visst fog för sin kritik. Två
gånger lämnade jag hustru och barn. I båda fallen
gjorde jag det svårt för dem. Det fanns känslor, men det
enda jag kan säga barnen är att jag gjorde det för att
kunna leva den uppgift som var min. Det är ingen
ursäkt, det är ett konstaterande. Man kan kalla det
romantisk konstnärsmyt eller asocialitet (man gjorde
det!) men det gör varken till eller från. Så var det för
mig.
Det är också helt riktigt att jag bidrog mycket litet till
Jankens försörjning under de första åren. (I början
betalade Nadja mig faktiskt ett litet underhåll, hon
tjänade ju som arkitekt något.) Men jag hade nästan inga
inkomster. Det skulle dröja långt fram i sextiotalet
innan jag kunde försörja mig ordentligt. Förutsättningen
för att jag under femtiotalet skulle ha kunnat betala ett
hyggligt underhåll hade varit att jag gett upp
skrivandet och tagit ett ordentligt fast arbete. Egentligen tror
jag det är det Janken menar när han talar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>