Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mälarsommar 1989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på köksgolvet och de skyndar sig upp på trasmattan.
Men det har blivit katt av dem redan. De har börjat
smaka på de stora katternas filmjölk. De går i lådan om
de hinner. De pratar när man kommer in i rummet.
Skyndar sig fram. Klänger kring benen och de lystrar
när man lockar på dem. De är människopräglade ty vi
tog upp dem och gullade med dem från det de just var
födda. Det brukar vi göra med varje kull ty så fäster
man katter och hundar. Barn med för den delen.
Individer var de från det de föddes. Märkbart blev
det redan efter någon dag. Blinda och hjälplösa små
kryp men med egen individualitet och karaktär. Den
katt som piper mycket som unge blir pratsam som stor.
Och alla är de olika till lynnet. Jag minns Kurremurr I.
Han var en tystlåten men viljestark katt av sörmländsk
bondtyp. När vi var på resor brukade vi ha honom hos
Maj, den hustru jag varit gift med i början på
femtiotalet. Där tog han makten från första timmen. Han blev
mästerkatt.
Kurremurr II såg likadan ut. Alla de av mina katter
som hetat Kurremurr och varit hanar har sett likadana
ut. Han blev arton år. Men hans personlighet var en
annan från det han var så liten att han rymdes i min
handflata. Det var en trivsam och människovänlig katt.
Han jagade möss. Kom var morgon med nattens skörd
till mig. Kurremurr III fick inte leva så länge. Han blev
bara sju år. Han dödades av en katthatare på bygden.
Han var nämligen stolt och högdragen. Och han visade
det tydligt. Han föraktade dumt folk. Gick heller inte ur
vägen för någon i onödan. Men höll sig undan bilar och
tåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>