Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mälarsommar 1989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle gå mig illa. Jag hade ju inte ens fullgjort min
skolplikt. De senaste åren hade jag ju inte varit mer än
kroppsligen på plats i skolbänken. Jag hade stängt av
tråkigheten och funderat på mitt. Man hade skickat
psykologer på mig som skulle tala mig tillrätta. Man
hade försökt med hypnos och allt. Kuratorer med. Men
jag visste hur man klarade sådana och slog dövörat till.
När jag funderat färdigt visste jag vad jag skulle göra
och gick till biblioteket inne i staden om morgnarna när
alla trodde jag gick till skolan. Och jag gjorde rätt som
satt på biblioteket och läste. De hade alla fel. Det visste
jag. Och jag fick rätt. Men det kan jag inte säga dem.
De är alla döda. De gick ut genom dörren på riktigt för
att aldrig återvända.
Men även om det gått fyrtiofem år har jag inte lärt
mig mer om hur tiden skall töjas än jag kunde när jag
var barn och fantiserade om extra tid. Dagarna är
korta. I natt funderade jag på Christer Pettersson, han som
stod åtalad för Palmemordet, om vilken det sades att
han var konstig som läste Jobs bok. Nåja, Jobs bok är
inte min favoritläsning men tre böcker vidare fram
brukade jag läsa som barn och jag vet nog numera blott
alltför väl att the onde dagar komma, och åren nalkas
då jag warder sägande the behaga mig intet utan att
därför vara vare sig religiös eller konstig. I fantasin
knappar jag i mörkret ut detta. Jag kan känna fingrarna
flyga över tangenterna. Sedan var det åter en massa
resonemang kring Code Napoleon. Jag märkte hur jag
bläddrade, läste, strök för utan att kunna somna från
det. Så där arbetas det om nätterna.
Det är inte vidare förnuftigt att ligga vaken i mörkret;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
