- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
260

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om en liten kvinnopolitisk bomb i familjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nå, jag kunde hålla med Gunnar om att det inte var
mycket till karl i Horst.

– Hade han gjort så mot mig hade jag rest mig upp
och gett gubben en örfil, sade Gun.

– Då hade han fått respekt för dig, sade jag.

– Men Horst satt kvar, sade Gun. Han fortsatte att
äta.

Jag talade med Kaj. Hon måste inse vad det var för
familj hon växt upp i. Hon visste ju ingenting. Jag kände
Alva och hur knepigt hon tänkte när hon skulle gömma
något och även om jag aldrig varit i huset förut tog jag
därför rätt på nyckeln till kassaskåpet och öppnade det.
Där låg papperen. Deras brev brydde jag mig inte om.
Jag tog fram räkenskaperna. Alva hade fört bok om
släkten. (Det bör ha varit de papperen som fyllde den
Konsumkasse vilken enligt släkten flyttades från
ålderdomshemmet till Stefan Fölster och nu tycks befinna sig
hos Kaj.)

Där fanns uträkningar. Alvas uppställningar över
alla sina syskons och alla Gunnars syskons affärer.
Långa snirklade och slingrande uträkningar.
Uppställningarna över vad var och en av oss kostat. Vad de
presenter vi fått hade kostat. Allt bokfört ner på öret.
Och vad jag visste — och vad jag antar Kaj visste —
var att Alva fifflade med räkenskaperna. Hon låtsades
lura sig själv. Hon rättade dem. Fick dem att stämma.
Men de var långa stycken fiktiva. Det var ju heller inte
meningen att de skulle synas förrän vid en kommande
bouppteckning. ("Om vi dör", som hon uttryckte det.
Hon och Gunnar sade aldrig: "När vi dör.")

Kaj blev alltmer upprörd ju mer hon läste. Tillslut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free