- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
261

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om en liten kvinnopolitisk bomb i familjen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kom hon fram till räkningarna for Sisselas bröllop. Det
hade varit ett stort europeiskt bröllop. Hela den
officiella vänsterintelligentian var där. Mendès-France hade
förrättat vigseln.

Då började Kaj gråta på allvar. Det var något helt
annat än vad man kostat på Lububbe. Så hade hon inte
gift upp sig heller.

När jag visade henne hur Alva bokfört för hela
släkten sade hon:

– Hur kan jag lura Horst att gifta in sig i en sådan
familj?

På Kajs bröllopsmottagning för svenska kolonin
skulle Gunnar hålla tal. Det gjorde han. Men han glömde
att det var Kajs högtid. Han talade i stället i tjugo
minuter om Sisselas skönhet, om Sisselas begåvning och
om hur alla beundrade Sissela till dess Kaj sprang ur
rummet.

Kaj blev verkligen fruktansvärt kränkt och skadad i
denna familj. Hon fick en barndom vidrigare än min.
Hon gjorde inte uppror. Hon slog inte tillbaka och bröt
sig ut. Hennes äktenskap blev heller inte lyckligt. Horst
avskydde Myrdals. Han hade i och för sig all anledning
men om alla ingick i denna avsky var jag den han
vågade visa sin avsky. Gunnar och Alva var mäktiga; han
behandlade dem med försiktighet. Kommunist var jag
också. Jag minns när vi var hos dem i Tyskland just
som jag fatt Berlinstipendiet. Han frågade hur stort det
var. När jag svarade honom sade han:

– Det är oanständigt att man ger dig så mycket
pengar när tysk forskning är så svältfödd.

Därefter lämnade han bordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free