- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
277

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omkväde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talade inte om döden utan om att vi hade ganska lite
kvar av vår möjlighet att arbeta.

– Tror du jag tänker på annat? sade han. Det man
inte hinner göra blir aldrig gjort.

Han menade att det var viktigt att jag verkligen skrev
vårt fyrtiotal och vårt femtiotal.

– Den boken är inte skriven. Vår generations
uppvaknande. Strunta i det första knullet. Det behövs inte.
Det finns tiotusen romaner om det. Och vad flickor
beträffar var det väl mest sådant vi talade om och
tänkte på. I verkligheten var det ont om dem. Jag minns hur
olycklig du var när den där flickan flyttat in hos dig
julen 1944. Det var väl din första tjej. Och hon ville
gifta sig, hade hon sagt. Du blev livrädd och ringde på
Rolf och mig att vi skulle komma för att hjälpa dig bli
av med henne. Det var inte särskilt romantiskt.

– Maj-Britt, sade jag. Hon som sades ha varit med i
"Vårat gäng". Jag var rätt dålig mot henne. Hon
kanske var min första tjej och jag begrep inte mycket. Jag
minns inte ens om hon var den första eller om det var en
annan. Hon var svartsjuk och sparkade Sara utför
trapporna för att jag höll armen om henne. När hon gick
hem till sig och äntligen lämnade mig skickade hon mig
sitt foto några dagar efteråt med en dikt, en Frödingdikt
trodde jag. Men det var Boye, det såg jag sedan:

Livlöst är livet,
där inte du är kvar.
Världen är ett väldigt skal,
som ingen kärna har.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free