Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - III. Borglemningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
endast varit löst hopkastade, så att muren bildar ett lutande
plan emot berget, förmodligen på det att de, som voro inne i
borgen, vid ett anfall lätt skulle kunna springa upp på muren,
och troligen äfven derför, att man betjenade sig af de hoprö-
sade stenarna till kastvapen emot en anstormande fiende. På
berget inom ringmuren har legat träbyggnader eller blockhus,
men af hvilka nu alla spår äro försvunna. Deremot träffar
man i en och annan borg ett slags brunnar eller vattencister-
ner, nedsprängda i berget. På Boshälla-skans i Wiby finnes
en sådan vattenbehållare, 12 fot bred och 20 fot lång, som nu
är fylld med dy och starrväxter, men som, enligt de kringboen-
des berättelse, skall vara mycket djup och sällan sakna vatten,
icke en gång under de varmaste somrar. För kommunikationen
med den yttre omgifningen, hade livarje ringmur en eller flera
ingångar eller portar. Dessa voro, i öfverensstämmelse med det
hela, af den mest primitiva art, och bestodo endast af en öpp-
ning i muren, som, vid befarade angrepp, tilltäpptes med ste-
nar eller risbråtar.
En mening, som förr yttrades med anspråk på att gälla
som en ovedersäglig sanning, var, att våra gamla borgar skulle
vara lemningar från vikingatiden, och deras läge häntyda på ett
så högt vattenstånd i äldre tider, att vikingen kunde lägga sina
skepp under borgen, livadan man ofta får höra talas om igen-
vallade vattendrag, om jernringar i bergen, vid hvilka skeppen
varit fästade, med mera sådant. Hvad beträffar det första på-
ståendet, att borgarna utgjort tillhåll för vikingar, så eger nog
detta sin riktighet med de fästen, som äro belägna vid eller i
närheten af hafvet, men kan alls icke lämpas på de borglem-
ningar, hvilka, såsom förhållandet är i Nerike, ligga midt in i
landet, så vida man nemligen icke med ordet viking förstår
hvar och en, som hade röfveri eller andras plundring till nä-
ringsfång, och således äfven dem, som utöfvade detta till lands
med samma djerfhet, som vikingen på hafvet, ehuru härjnings-
tågen in i landet skedde utan ostentation och saknade alla spår
af den ridderlighet, som likväl icke kan frånkännas det egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
