Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - V. Sigtryggsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sigtryggsson har uppkommit genom en felaktig läsning af
Sigrithasun, som han bar efter sin moder Sigrid. Det är äfvenledes
bekant, att Natt och Dag-slägten fick detta namn af deras
sköldemärke, som bestod af en på tvären afdelad sköld, den
ena hälften svart och den andra hvit. Men enligt danska
urkunder hade Sigtryggs afkomlingar, om hvilka vi få tillfälle tala
längre fram, redan i tredje och fjerde ätteled upptagit sina
danska mödernefränders vapen, ett hjul, som förmodligen
betecknade ett familjenamn Vogn[1]. — Hvad som föranledt
författaren i de Palmsköldska Samlingarna att göra Göksholm till
Sigtryggs gård, kunna vi ej finna vara något annat, än att
Göksholm är ett urgammalt herresäte och, såsom beläget vid
Hjelmaren, serdeles lämpligt att derifrån låta den norska konungen
företaga sin sjöfärd från Svithiod till Gardarike, och då
författaren sannolikt icke kände några äldre egare till detta gods,
än slägten Natt och Dag, lyckades han härigenom få denna
slägts anor förda högt upp i tiden.
Vi ha således visat det oantagliga uti att göra Sigtrygg
till stamfader för den bekanta Göksholms-slägten, och då för
öfrigt inga sägner eller minnen på stället hänvisa på honom
eller hans kungliga gäst, så finnes intet skäl att i detta fall
tillerkänna Göksholm bättre rätt, än hvilket annat gammalt
ställe i Nerike.
Lika litet är det, som talar för Köping, hvilket dessutom
ligger utom Nerikes gränser. I Sturlesons berättelse säges, att
konung Olof begaf sig från Sigtrygg till Gardarike. Detta har
man ansett hafva skett direkte, hvilket ock gifvit Hallman
anledning att medelst en långdragen deduktion bevisa, att det
skett från Mälaren, och då i Köping af ålder funnits ett åt S:t
Olof helgadt träkapell, hvilket redan på 1400-talet var så
gammalt och bristfälligt, att det måste nedtagas, så förmenar
Hallman, att kapellet funnits redan på Olof den Heliges tid, och
att han der döpt den traktens hedningar. Emedan vidare på
Hallmans tid några i Köpings kyrka befintliga altarprydnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
