Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Hednatiden - V. Sigtryggsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
klockor o. d. burit S:t Olofs bild och namn, anser han detta
innebära ett ytterligare bevis för, att konung Olof uppehållit
sig här en längre tid, och då sagorna enstämmigt uppgifva, att
konungen, under sitt vistande i Sverige 1028, bodde hos Sig-
trygg, så blir slutföljden af allt detta, att denne måste ha haft
sitt hemvist någonstädes i närheten af Köping.
Hela denna deduktion måste emellertid falla för ett par
inkast. Sturleson, i Olof den Heliges Saga, säger blott, att
konungen dröjde hos Sigtrygg öfver våren, men när sommaren
började, rustade han sig till affärd, fick sig skepp och stannade
ej förr än han kom österut i Gardarike. Här nämnes icke ett
ord om, att det var Sigtrygg, som försåg Olof med skepp, än-
nu mindre talas om, att det var vid eller i närheten af Sig-
tryggs gård, som konungen embarkerade, en uppfattning af
Sturlesons ord, som emellertid synes förledt de båda förut-
nämnda forskarne att, vid sökandet efter Sigtryggs hemvist, nöd-
vändigt vilja hafva detta, såsom Göksholm och Köping, liggande
vid en öppen segelled. Men om Sturlesons ord äfven kunnat
lemna rum för någon tvetydighet, så undanrödjes denna alldeles
af en annan, med Sturlesons konungasagor nära samtidig, ur-
kund, nemligen Fagrskinna, som uttryckligen säger, att då det
blef vår och isarne gingo upp, for konung Olof ut i Svithiod
och träffade sin slägtinge konung Anund. Af honom fick Olof
skepp och for sedan österut i Gardarike.
Hvad Hallman i öfrigt anför om kapellet, som varit S:t
Olof helgadt, om några i Köping förvarade tempelprydnader,
med S:t Olofs bild och namn, så bevisar detta endast hvad som
på så många andra ställen bevisas, att den helige konung Olofs
dyrkan varit i Sverige allmänt utbredd.
Med vida bättre rätt, än de framställda medtäflarne, sy-
nes Skyberga i Hardemo ega anspråk på att få anses som Sig-
tryggs hem. På nordvestra sidan om landsvägen, några hundra
alnar vester om Skyberga by, ligger i gärdet bredvid vägen en
ansenlig jordhöjd, som ännu kallas Sigtryggsberg, eller under-
stundom med en förvrängning i uttalet ”Skeptasberg”, som säges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
