Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ster, med förbehållen rättighet för honom att, efter af konventet
iippgjordt förslag, insätta kyrkoherdar, och äfven, om så be-
höfdes, afsätta dem. — Hackvads socken annekterades icke förrän
senare. Annexionen gjordes år 1384 af biskop Thord i Streng-
näs, som det synes, för att undsätta klostret i den nödställda
belägenhet, hvari det råkat genom en nyss öfvergången plun-
dring, sannolikt af konung Albreckts tyska legoknektar.
Cistercienserna voro serdeles gynnade af den påfliga ku-
rian. De urkunder, som dels i original, dels i bestyrkta af-
skrifter, förvaras i den svenska diplomsamlingen, ådagalägga
tydligen, att de fri- och rättigheter, som påfvarna tid efter an-
nan förunnade Cistercienser-orden i allmänhet, äfven kommit
de svenska klosterstiftelserna till godo. Men de svenska klostren
hade dertill mer eller mindre mäktiga beskyddare i landets ko-
nungar. De stadganden, som af konungen gjordes till förmån
för ett kloster, eller annan andlig stiftelse, voro dock af den
beskaffenhet, att de, enligt lagens uttryckliga ord, icke gällde
för längre tid än konungens lifstid. Klostret måste derföf hos
hvarje efterföljande regent söka bekräftelse på sina erhållna
privilegier, hvilka äfven, der de voro af någon större vigt,
biskopen öfver det stift, inom hvilket klostret var beläget, sökte
och erhöll den romerska stolens stadfästelse. Häraf den mängd
stadfästelse- och skyddsbref, som finnas i våra samlingar, för
hvarje klostersamfund, som haft någon större betydelse och
omfattning.
Det äldsta dokument af detta slag, som rörer Riseberga,
är ett af påfven Innocentius III år 1216 utgifvet skyddsbref,
hvaruti han tager klostret i den helige Petri och den romerska
kyrkans beskydd och tillförsäkrar abbedissan och nunnorna full
besittning af klostrets tillhörigheter. — Man ser häraf, att Ri-
seberga hade abbedissa, hvilket förutsätter, att klostret redan
då befann sig på en viss grad af blomstring, enär endast större
klostersamhällen stodo under abboter eller abbedissor, men de
mindre kongregationerna styrdes af priorer och priorinnor. —-
Ett nytt skyddsbref för klostret Riseberga af Cistercienser-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
