Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
i Strengnäs stift” af Gregorius IX, år 1236, stadfäster klostret
i dess besittningar. — År 1248 utfärdar påfliga legaten, kardi-
nalen Wilhelm af Sabina ett bref för nunnorna i Riseberga
kloster å allt hvad dit hörde eller framdeles förvärfvas kunde.
Brefvet är utgifvet i Riseberga och är af intresse, emedan man
med säkerhet vet, att denne, genom mötet i Skeninge i vår
kyrkohistoria så ryktbare, man i början af Februari det nämnda
året, då brefvet utfärdades, befann sig inom Riseberga kloster-
murar.
Klostrets äldsta indulgensbref af den verldsliga makten
inom landet är det förut nämnda brefvet af konung Erik Knuts-
son, om besittningar i Sveabod och rätt till konungens sakören
från klostrets egendomar. Närmast i alder är kon. Waldemars
öppna bref af år 1257 för klostret på frihet från alla kongliga
utskylder af dess gods och gårdar. Senare ega vi en mängd
sådana skyddsbref af Folkungakonungarne och regenterne från
unionstiden.
Med minnet af Riseberga kloster anknyter sig minnet af
en händelse, hvars tragiska förlopp länge fortlefde i folkets håg-
komst. Det är berättelsen om skön Elisif och hennes bortröf-
vande ur klostret af riddar Bernhard den långe.
Händelsen är omständligt skildrad i den bekanta visan7)
af biskop Nils i Linköping. I litteraturhistoriskt hänseende har
*) Utgifven första gången af kyrkoherden ./. G Hallman, in 4:0 1732, med denna titel:
”Then Högborna Nunnan Elisif Eriks Dotter Af Riseberga Kloster, Til the I hennes lefwerne
sig tildrague Lycks och Olycks Händelser, Under sångwis författade Rim, wid pass 342 Ahr
sedan beskrifven af Biskop Nils then Helige i Linköping, Hvilka Rim A. C. 1520 blifvit af-
skrifwne Af Laurentius Andrem En Fransiscaner Munk; Men nu Igenfunne och til then Swen-
ska Konunga och Kyrckio Historiens uplysning, Med bifogade Anmärkningar Utgifne af Johan
Göstaf Hallman Göstafsson. Stockholm tryckt hos Pet. Jör. Nyström Ahr 1732”. — På det
manuskript, Hallman begagnade, fanns en så lydande anteckning: Anm D:ni nostri JEsu Chri-
sti MDXX ego Laur. Andrea ord. Frat. S. Fransisci hoc apographum scripsi. qvod de pulcer-
rima. et castissima Elisabetha virg. Bisb. ormtissime composuit S. Nicolaus Epis. Lincopensis,
Patronus noster in coelis optimus orat pro nobis infelicissimis his temporibus, qvibus gloria et
honos omnibus Sanctis impie absumitur. — Hallmans upplaga är omtryckt i Strengnäs 1817.
Senare har denna visa blifvit intagen bland Svenska Folkvisor, utgifna af E. G. Geijer och A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
