Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
säkran om full besittningsrätt. Härmed förhöll sig så, att un-
der de stridigheter, som utkämpades emellan Albreckt och Mag-
nus om Sveriges krona, innehades Vermland af den senares son,
konung Håkan i Norge. Nerike åter var ibland de landskaper,
som Albreckt innehade. Härigenom hade Riseberga förlorat
sina vermländska besittningar, hvilka, efter hvad vi af flera
gåfvobref känna, voro ganska ansenliga. Då dessa egendomar
1369 på kon. Håkans medgifvande återställdes, skedde detta
visserligen af politiska orsaker; men man kan med skäl antaga,
att underhandlingarna härom emellan klostret och Erik Puke,
som vid den tiden kallas konung Håkans marsk i Vermland
(Mareschalcus de Vermelandia), äfven hade till följd, att Eriks
dotter Elisif då intogs i klostret. Enligt visan var hon då på
sitt sjunde år, men vid bortröfvandet sannolikt fyllda tjugu år.
Detta skulle fastställa tiden för klosterrofvet till 1383 eller 1384,
en beräkning, som vi af en annan urkund få se är ganska
sannolik. Då biskop Thord 1384 lägger Hackvads församling
under Riseberga, anger han oförstäldt den sköfling, för hvilken
klostret varit utsatt, som skäl för annexionen l7). Att tyskarna
föröfvat den, säger väl icke brefvet, men vi känna för väl deras
framfart under dessa tider, för att misstanken skulle kunna
falla på några andra. Det torde då blifva mer än en blott
gissning, att klostrets plundring stått i samband med Elisifs
bortröfvande, och detta har då inträffat åtminstone fem år före
slaget vid Falköping och Albreckts tillfångatagande 1389.
Af klostrets Abbedissor äro några kända, men knappast
mer än till namnet. På 1300-talet förekommer Ragnfrid så-
som serdeles verksam för klostrets bästa, vidare Märta Yds-
dotter, Helena Gisladotter och Margareta. På 1400-talet näm-
nes Kunigunda ofta i urkunderna, och i början af 1500-talet
omtalas Christina Pedersdotter såsom klostrets styrarinna.
17) — quod dictum monasterium querrarum commotiones impiorum deprcedationes violen-
tias et hospitalitates violentas ad tantam paupertatem devenerit, qvod prcefatce Sanctimoniales
non possunt de redditibus suis congruam sustentationem habere, imo quo ad victum et vestitum
qvotidie, qvod dolenter refermus, defectum et penuriam notabiliterpatiuntur. Biskop Thords bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
