Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - VIII. Riseberga kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
detta fönster förstärkes muren, så väl på yttre som inre sidan,
af tvenne stödjepelare (contreforts), af hvilka de på murens in-
sida småningom vidgas för att öfvergå i kyrkans livalf, som
varit uppburet af åtta fristående pelare — fyra på hvardera si-
dan om midtelskeppet. Att kyrkans inre anordning varit så-
dan, derom kan man lätt öfvertyga sig vid en blick på de an-
dra sidomurarna, hvilka ligga i dagen med en höjd från 2 till
5 fot. Den norra väggen har nemligen på inre sidan fyra styc-
ken, 4 fot breda, väggpelare, alldeles lika med dem, som finnas
på vestra gafvelväggen, och det är klart, att dessa väggpelare,
i sin fortsättning under taket, äfven bildat hvalfbågar, ehuru
naturligtvis rätvinkligt emot de förras. Södra väggen har blott
två sådana väggpelare på inre sidan, hvaremot samma vägg på
östra ändan utvändigt haft en sådan stödjemur, oberäknadt de
båda stödjepelare, som finnas i sydöstra hörnet.
Ehuru något spår efter de i klostérkyrkor så vanliga
sidokapellerna ej nu kan upptäckas, följer deraf visst icke, att
ej sådana här funnits; tvertom är det ganska troligt, att de de-
lar af kyrkan, som lågo på sidorna af midtelskeppet, just varit
inrättade till dylika sidochor. För inredningen af sådana be-
liöfdes icke heller annat, än ett flyttbart skrank, eller ett galler-
verk mellan de fristående pelarne och de dem motsvarande
stödjepelarne i väggen.
Midt på södra väggen är hufvudingången till kyrkan. Det
är väl möjligt, att någon mindre port eller dörr funnits på
norra väggen; men om så varit, har denna måst ligga en eller
ännau fot öfver golfplanen och haft en trappgång, af hvilken
likväl några lemningar nu icke finnas qvar.
Högchoret, som, i förhållande till kyrkan, är skäligen
obetydligt — bredden är nemligen 25 och djupet endast 12,5
fot — har haft formen af en half liksidig åttahörning, med
runda halfpelare i hvarje hörn. Trenne breda trappsteg ledde
från kyrkan upp till clioret.
Då man utkom ur kyrkan, hade man straxt på höger
hand en liten smal stentrappa (g), utför hvilken man kom in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
