Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Medeltiden - XI. Minnen och lemningar efter några af de äldsta kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
ifrån belägna Vallersta by, der han användes till uppbyggande
af en stor källare, gemensam för hela byn, eller ett helt hem-
mans åbor; och ett par portar med rika jernsirater, som enligt
uppgift tillhört samma byggnad, begagnades länge för en loge
vid Hörsta. Efter någras berättelse voro dessa gamla murar
qvarlefvor af en kyrka, enligt andras förmenande, lemningar
efter det i Elisif-visan omtalade Kumblabo kloster 2). — Vester
om Sånnersta i samma socken finnes en källa, kallad ”Kapal-
lan” eller ”Kapellkällan”. Sagan talar om ett kapell i när-
heten, af hvilket dock inga spår kunna upptäckas.
Utaf 43 kyrkor, som nu finnas i Nerike, äro mer än två
tredjedelar, eller 29 stycken, alldeles nybyggda efter reforma-
tionen, och de andra 14, som hela eller delvis finnas qvar ifrån
katolska tidehvarfvet, ha genom en nyare tids fåvitska ändrin-
gar och tillsatser blifvit så förfuskade, att man i allmänhet icke
kan spåra mycket af den undransvärda konst, som eljest uppen-
barar sig i de byggnadsverk, som uppstått under medeltiden.
Endast på ett par ställen har man, innan kyrkorna raserades,
vårdat sig om att upprätta ett slags beskrifningar öfver deras
byggnadssätt och fornåldriga inredning, hvilka beskrifningar, om
de än lemna åtskilligt öfrigt att önska, likväl icke äro utan sitt
värde för den del af konsthistorien, som afhandlar den kyrkliga
byggnadskonsten i Sverige.
Den ena af dessa beskrifningar omtalar Kumla gamla
kyrka, hvilken nedrefs år 1829 för att lemna rinn åt den nu
varande kyrkan, hvars byggnad började samma år. Om vi ock,
med den säkerhet, hvarmed forskningen i våra dagar tilltror
sig att bestämma åldern på ett medeltidens byggnadsverk, icke
kunna biträda författarens mening, att Kumla gamla kyrka va-
rit samtidig med Inge den äldres regering, så vittnade dock
hennes byggnadsart och hela anordning om en ganska hög
ålder. På vestra ändan sträckte ett, 110 alnar högt, torn sin
spira mot höjden. Så väl tornet som sjelfva kyrkan voro byggda
af den kalkartade tälgsten, hvaraf socknen eger outtömliga till-
2) Descriptio Neric. occid. Specim. I, pag. 12. Jfr sid. 107, not. 14).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
