Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska Tidsbilder - XVIII. Bondupproret 1653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
XVIII.
BONDUPPRORET 1653.
Vestphaliska freden hade höjt Sverige till en stormakt,
hvars gunst söktes och hvars ogunst fruktades af Europas öfriga
stater. Men det långvariga kriget hade kraft uppoffringar, som
föga stämde ens med rikets inskränkta tillgångar, och de inre
missförhållanden, som utbildat sig under ett adertonårigt krig
i främmande länder, voro ingalunda utjemnade i och med freden.
Förmyndarestyrelsens förfarande att sälja kronogods och
skattehemmanens räntor, till botande af de refvor i statsförvalt-
ningen, som kriget åstadkommit, frälsets brådstörtade tillväxt
och drottningens hejdlösa frikostighet mot lycksökare och gunst-
lingar, hade uppdrifvit skatterna till en fruktansvärd höjd. All-
mogen, hvilkens sjelfständighet kanske aldrig varit allvarsam-
mare hotad än nu, klagade på riksmötena öfver tunga skatter och
besvär, öfver de många nya säterierna och deras friheter, öfver
dagsverksskyldigheten till frälset, öfver sin i fara stadda skatte-
rätt m. m. *). I flera landsorter, synnerligast i Småland, Nerike,
Vermland och Dalarne, förspordes bland bönderna ett öppet
knot. Slutligen utbröt upproret i Nerike i full låga.
Beväpnade bondhopar drogo kring landet och föröfvade
våldsamheter, under hotelse att ihjelslå landshöfdingarna, rikets
råd och all adel. De valde ibland sig en till konung, och denne
lät, till tecken af sitt majestäts väldighet, bära framför sig en
morgonstjerna såsom spira, och utnämnde bland sina anhängare
serskild riksdrots, riksmarsk och rikskansler -). Budkaflar kring-
skickades till de andra landskaperna med uppmaning att förena
sig med de upproriska till landets befrielse. Skaror af miss-
nöjde strömmade till och ett borgerligt krig stod för dörren.
Till Sveriges lycka hade resningen hvarken plan eller
sammanhang. Det fanns inom hela den oroliga, uppstudsiga
hopen ingen man af anseende, ingen, som var vuxen den upp-
’) Roth: Om Abalienationen och Reduktionen i Närike, s. 17.
,2) Fryxell: Berätt. ur Sv. Hist. 10 D. 2 Afd. s. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
