Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XIX. Byggnadssätt, klädedrägt, sedvänjor och bruk i högtidslag och hvardagslif i äldre tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
snitten öfverallt lika och ungefär sådana, som de än brukas i
bergslagerna, nemligen lång rock med ståndkrage och häktor,
kortbyxor utan hängslen, ”lédbankaböxor", samt strumpor och
skor. (ivinnorna voro i högtidslag klädda i kjol och tröja med
långa skört. Sommartiden utbyttes tröjan mot ett lifstycke af
kalmink, med utklippta uddar, "fiåckor", kring lifvet. Detta lif-
stycke var utan ärmar. Dessa ersattes af långa lintygsärmar
med utsydda linningar vid händerna. En synnerlig omsorg eg-
nades åt hårets klädsel. Det bärs uppstruket och fastades med
bjert färgade band öfver hjessan, och öfver alltsammans bars
en livit stärkt mössa, ”hufva” -). Tofflor med höga klackar och
invändigt klädda med rödt saffian fulländade klädseln.
Detta var högtidsdrägten i slutet af 1700-talet, då en viss
lyx, serdeles i qvinnornas klädsel, redan vunnit insteg. Den äl-
dre tidens drägter voro utmärkta för enkelhet och allvar, och
man finner af gamla kyrkoliandlingar, huru församlingarna på
flera ställen dels genom böter eller annat straff velat motarbeta
den tilltagande yppigheten och prålet i kläder8), dels genom
formligt ingångna öfverenskommelser sökt gifva helgd och an-
seende åt sina sockendrägter, sådana de af ålder varit brukade 2 3
4).
2) Ett eget slags fruntimmershufvudbonader, som likväl mest nyttjades i hvardagslag,
voro de s. k. ”stjerthattarna”, som för några år sedan ännu voro i allmänt bruk i Stora Mellösa.
3) Svennevad, SocJcenstämmo-Protocoll d. 10 Maji 1697. ”§ 8. Blef slutit, att högfärden
skall allmänt afläggias, och ingen bondedräng må gå medh knappetröija, eller bondepijga medh
band och brokota kläder, dhen, som dheremot bryter skall strax sättjas i stocken”. — Följande
året står återigen för d. 30 November: ”§ 4. Lades 1 kanna vijn på dhen Skräddare, som gör
någen råck åth bondedrängar, på annat vijs än gambal plägsedh varit, och dhen dräng, som
kommer medh knappetröija til kyrkian sättjes i stocken, iämväll dhe bondedrängar, som koma
medh sijna gula lijfgehäng. Sammaledes pijgor, som komma medh sina brokotta mössor och
kragar till kyrkian”.
4) Sköllersta, Protoc. d. 18 Oktober 1741. ”För att afböja then otidiga ändringen och
yppigheten i kläder, som dagligen sig föröker, besynnerligen hos ungt och ostadigt folk, thy
slöts af Skyllersta Församling: l:o Valmarsrockar vele vi bruka, som äro rätt och slätt gjorde,
med små klädes eller vallmars uppslag, och igenhäktas med häkten, utan rynkor och fickor; el-
ler sådana, som hafva tväre fickor, hvilka med knappar och knapphåhl igenknäppte varda, eller
ock sådane, som äro gjorde med kraga kring halsen och långa fickor utan knappar och. knapp-
hål; afläggandes här med så väl rockar af kläde, som andra sätt att rockarna förfärdiga, utom
the trenne som i thenna punkten förmälte äro. 2:o Til tröijor skal brukas hemmaväfvet tyg
eller sämskade skin, så vida tilgång thertil kan finnas, eller ock kläde, som våra fäder i tröijor
til heders brukat, och vi sammaledes bruka vele; men thesse tröijor, vare sig af tyg, skin eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
