Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXII. Nerkiska Djur- och växtnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Mickel, Gullfot, Varskott — Eäf (Canis Vulpes, L.).
Bjur — Bäfver (Castor Fiber, L.).
Lecksen — Lekatt, Vessla (Mustela Erminea, L.).
Surk — Jordråtta, Lemmel (Lemnws amphibius, L.).
Bäse — Gumse, hanfår (Ovis Aries, L.). Båra — Tacka, honfår. Gimmer
och Giramra — årsgammalt lamm.
Spånukäring — Nattskärra (Caprimulgus europceus, L.).
Tillekorp — Spillkråka, svart Hackspett (Picus martius, L.).
Veöknerka — Större hackspett (Picus major, L.).
Täkling — Hussparf (Frittgilla domestica, L.).
Skogsknett •— Löfsångare (Sylvia Trochilus, L.).
Bjärhane — Tjäder (Tetrao Urogallus, L.).
Tappe — Hönstupp (Gallus domeslicus, L.).
Tyllare — Strandpipare (Charadrius Hiaticula, L.).
Lerbena — Ljungspole (Charadrius apricarius, L.).
Horsgök — Enkel beckasin (Scolopax Gallinago, L.).
K ner ka — Ängskära (Gallinula Crex, Lath.).
Svänja — Sångsvan (Cygnus musieus, L.).
Odensvala2) — Svart stork (Ciconia nigra, L.).
Buskål, Gullring — Huggorm (Vipera Berus, L.).
By r fot a — Ormödla (Lacerta agilis, L.).
Tenorm — Ormslå (Anguis fragilis, L.).
Kossa — Vanlig groda (Bana temporaria, L.).
Klossa — Padda (Bufo vulgaris, Laur.).
Årännare — Bärna (Leuciscus latifrons, Nilss.).
Örlax — Laxöring (Salmo Trutta, L.).
To dise — Tordyfvel (Scarabxus stercorarius, L.).
Sting —■ Styngfluga (Oestrus Bovis, L.).
Särksprätt — Loppa (Pulex irritans, L.).
Bårpiga, Jungfru Marias nyckelpiga — Nyckelpiga (Coccinella septem-
pundata, L.).
under det yngre namnet Bäfver. I Fornnord. Bjor, i medeltidssvenskan Bjur. — Bäse, den
vanliga benämningen på hanfår, gumse, heter i Fornn. Barr, i Moesog. Biari. — Gimmer och
Gimmrci, ungt lamm, heter i Fornnord. tungan Gimbr, Gymbr, Gimbur och Gimla. — Hors-
göken, hvars gnäggande läte höres i luften under ljumma våraftnar, har i Fornn. samma namn,
neml. Hrossagaulcr. — Apäl, äppleträd, för hvars rot man antager Sanskr. phal med praef. a,
som hetyder hära frukt, återfinnes, med olika skiftningar i uttalet, i alla Germaniska, Celtiska
och Slaviska språk. Björkens alla namn i de Ariska språken härstamma från Sanskr. Burglia.
— Nate är beslägtadt med Moesog. Natjan vara våt. — Try, Nerikesnamnet på Lonicera och
Viburnum, är urgammalt.
2) Vet, Akad, Öfvers. 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
