Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXI. Folksägner - 18. Riddaren och Bergtrollet - XXII. Nerkiska Djur- och växtnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
dukat åt honom. Förargad häröfver, tar hon så fram en knif
och säger till riddaren: ”Känner du igen den här? __ Det är
just denna du högg mig i låret med, när jag en gång for efter
hö åt mina kalfvar! — Far, hvad tycker du att vi böra göra
med honom?” — ”Låt honom vara!” — sade jätten — ”vi
kunna ej göra nagot at honom, ty han åkallar för mycket den
stoie herrn! Nå sade jättekvinnan —- ”men på det du
skall ha något minne af mig, sa — —och i detsamma bröt
hon af riddaren hans ena lillfinger. Snart befann sig denne i
det fna, och stallknekten, som atervändt för att söka sin herre,
fann honom på samma ställe, som han lemnat honom, men
med afbrutet lillfinger: — en varning att ej somna julnatten
på vägen till kyrkan.
XXII.
NEKKISKA DJUR- OCH VÄXTNAMN1).
Det är allmänt bekant, huru vigtiga upplysningar den kom-
parativa Språkforskningen lemnat angående folkens härstamning och
förgrening. Det är tillika erkändt, att naturalstren äro bland de
föremål, som bäst bibehållit sina namn.–––-Dessa dels oförklar-
liga, dels för mängden obegripliga namn tillhöra vårt folks äldsta
och dyrbaraste fornminnen, häntydande på vårt ursprung och våra
uråldriga anor.
E. Fries.
Djur.
Nalle — Björn (Ursus Arctos, L.).
Gräben, Grfitass, Gullben, Tusse, Den Grå — Varg (Canis Lupus, L.).
’) Denna förteckning är långt ifrån fullständig och långt ifrån den bästa, som bort
kunna lemnas; men tiden har icke tillåtit Förf. att afhjelpa någondera af dessa brister. Den
torde emellertid — afven i sitt bristfälliga skick — visa, att på det speciella område inom den
komparativa språkforskningen, som bestämmes af naturföremålen, gömma sig rika skatter äfven
1 vart, lange förbisedda, landskapsmål. — För mången, som aldrig egnat denna sak sin upp-
märksamhet, skola några exempel vara upplysande.
o BJur’ tynren är i Vester-Nerike väl bekant ifrån den tid — för omkring 100 år sedan
— då han lefde vid våra ensliga skogsvatten. Deremot känner folket här icke alls detta djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
