Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXIV. Folkspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
rakteristiska ord och böjningsformer, hvilka ännu lefva med friskt
lif på allmogens läppar; men äfven många sådana, som otvif-
velaktigt befinna sig på det yttersta, och säkert dö ut med det
närvarande slägtet. En stor mängd Nerikesord återfinnes i de
flesta svenska landskapsmål, utan att derföre tillhöra riksspråket,
och några äro för Nerikes tunga alldeles egna, utan motsvarig-
het i andra svenska munarter.
Man måste tillskrifva Nerikes afsöndrade läge, att Ner-
kiskan, som landskapsmål, bibehållit sig så ren, som den i
sjelfva verket gjort. Visserligen förmärker man i södra Nerike,
i Lerbäcks och Hammars bergslager, eller den gamla Tylösko-
gens område, en mängd östgötaord, men dock alltid med ner-
kiskt uttal. Åt norr och nordost är det nerkiskan åter, som
trängt öfver gränsen till Vestmanland, och dialekten blir först
riktigt vestmanländsk, när man kommer till x4.rboga. At vester
har landskapsmålet förvarat sig serdeles obemängdt ända till
gränsskilnaden till Vermland. Några enstaka Vermlands-ord,
såsom skidgål, veskligr, hissig, höras visserligen, men den verm-
ländska brytningen börjar först, när man kommit öfver grän-
sen; men blir ock genast så utpreglad, att i Nysund och Karl-
skoga, af hvilka den förra socknen till en del, och den andra
helt och hållet tillhör Örebro län, Vermlands-accenten är fullt
utbildad.
Innan vi kunna framlägga några språkprof för att åskåd-
liggöra Nerkiskans skaplynne, är det nödvändigt att först på-
minna om de Ijadbeteclcningar, som blifvit uppställda för Nerikes-
målet i G. Djurklons arbete ”Dr Nerikes Folkspråk och Folk-
lif”, och dernäst, att i största korthet angifva det väsendtligaste
af ordens böjningsformer, i hvad de kunna anses egendomliga
för Nerikes-språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
