Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folket - XXIV. Folkspråket - Ordens böjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
3 Pers.
Sing.
Plur.
Mask. Fem. Neutr.
Nom. lian. Ho. Dä.
Gen. llann, hanses. Hannas,hännases. —
D. A. Honum. Hänne, hänna. Du.
Nom. Di. Gen. D
eras, derases. D. A.Dom.
Beflexivt ’pronomen:
Se-(seg), sej.
Af barn till föräldrar och af yngre personer till äldre begagnas gemenligen
Ni som tilltalsord ’). I samtal med ståndspersoner säger bonden icke sällan
Han och llu.
lndefinit pronomen:
En, i betyd. 1) man (engl. one, fransk, on)-. en ä sej sjolf nämst; 2) en
viss, någon, i hvilken betydelse det har plur. éna: dä va ena skojare te höra.
Possessiva pronomina :
Mask. Tern. Neutr. Plur.
Sing. Min mi mitt mina.
« Din di ditt dina.
a Sin si sitt sina,.
« Våran, vann väva varat väva.
« EtSran ébra éfirat ébra.
Pron. poss. vann, absolute, begagnas för att utmärka husbonden, herren i
huset: han ä inte hemmaveh i da vann; han är ieke hemma i dag vår hus-
bonde.
Demonstrativa pronomina:
Mask. Fem. Neutr.
Den (den) den (den) dii (det).
Denhäre (denne) denhära (denna) däfiäre (detta).
Dendäre (denne) deudära (denna) dädäre (detta).
Denhäre säges om den närmare, dendäre om den, som är fjermare.
’) Ni är som tilltalsord eljest icke rätt omtyckt af Nerikeshonden, som hellre vill höra
sig nämnas vid namn, eller rent af kallas för Du, och det händer någon gång att han, på ett
till honom adresseradt Ni, svarar-med följande rimstump:
Dä hallte höndn märra si,
Når han inte visste hvad hö hette”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
