Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Maximo kommer med maté. Leiva vår arriero
spränger öfver gården. Mulåsnorna rusa framför
honom. Han har fört dem att vattnas. De äro
ganska magra, ty vi ha svårt att föda dem i
den lilla gläntan. En svart, stor mulåsna kom
mer nästan fram till min säng, den har nämligen
nys om, att majssäckarne ligga trafvade bredvid
mig.
Sängen står vid ingången till hyddan. Med
doña Julianas bohag, ett rankigt, gammalt bord,
en sängbotten, några trasiga stolar och våra tom
lårar ha vi gjort oss så hemtrefligt som möjligt.
Allting är systematiskt ordnadt. Ja fan tage
den, som inte hänger hammaren på sin spik eller
sätter fotogenen eller Sublimaten på whiskyns
plats.
För det estetiska är det också sörjt. Vi ha
ju urskogen i dess dystra skönhet och urskogs
kanten med blommor och kolibris, och förresten
finnas på hyddans väggar uppspikade små “ideal“,
Cleo de Merode och andra skönheter hänga öfver
våra matvaror.
Maximo ger mig min tredje maté. Jag sätter
mig upp i sängen, rullar mig en cigarett och
funderar, om jag skall tvätta mig i dag eller i
morgon.
Dona juliana frågar efter läkaren. Det är
don Roberto. Han sköter läkekonsten; Bo
man och jag, vi sköta humbugen, och vi bota
också en hel del folk. Alla ska de ha något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>