Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Falck, Niels Nikolaj, tysk rättslärd - Falckenstein, Eduard Vogel von F. Se Vogel von Falckenstein. - Falco, Lat., falk, zool. Se Falkslägtet. - Falcon - Falcon, Marie Cornélie, fransk sångerska - Falconbridge - Falcone, Aniello, italiensk målare - Falconer, William, engelsk skald - Falconer, Hugh, engelsk paleontolog - Falconet, Etienne Maurice, fransk bildhuggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falck, Niels Nikolaj, tysk rättslärd,
en af "schleswig-holsteinismens grundläggare,
föddes d. 25 Nov. 1684 i en rent dansk trakt, byn
Emmerlev i Tönder amt i Nord-Slesvig, men fick tysk
uppfostran och aflade 1809 juridisk kandidatexamen
i Kiel. 1811 utnämndes han till kontorschef i det
schleswig-holsteinska kansliet i Köpenhamn och blef
1814 utsedd till juris professor vid Kristiania
universitet; men då Norge s. å. skildes från Danmark,
förflyttades han till en dylik plats i Kiel. Redan
1816 framställde E. sin lära i Das herzogthum
Schleswig in seinem gegenwärtigen verhältniss zu dem
königreich Dänemark und zu dem herzogthum Holstein
och understödde Dahlmann som juridisk rådgifvare åt
de oadlige godsegarna, men 1832 blef han dock en af
de "upplyste män", hvilkas råd inhemtades frågan
om provincialständers införande. Han utsågs 4835
af konungen till representant för universitetetet
i Kiel i den slesvigska ständerförsamlingen och
var 1838–46 dess talman. 1838 understödde han
visserligen de danske nordslesvigarnas önskningar
om danska språkets begagnande vid domstolarna,
men sedermera slöt han sig mera bestämdt till det
tyska partiet, hvilket han 1842 gaf ett kraftigt stöd
genom att neka P. Hjort Lorenzen rättighet att tala
danska i församlingen. Tillsammans med åtta andra
Kiel-professorer utgaf F. 1846 en mot det kungliga
"öppna brefvet" rörande arfsföljden (af d. 8 Juli
s. å.) riktad skrifs, Das stats- und erbrecht des
hersogthums Schleswig. Under 1840 års revolution
var han medlem af den konstituerande församlingen
och afgjord motståndare till det demokratiska
partiet. Död d. 11 Maj 1850. – Som rättslärd
gjorde F. sig mest bekant genom sitt ypperliga
arbete Handbuch des schleswig-holsteinischen
privatrechts (1825–48; ofullb.). Dessutom utgaf
han flere historisk-juridiska tidskrifter,
bl. a. "Staatsbürgerliches magazin" (1821–41),
samt A. Höjers "Friedrich des vierten leben" (1829).
E. Ebg.
Falckenstein, Eduard Vogel von F. Se Vogel von
Falckenstein.
Falco, Lat., falk, zool. Se Falkslägtet.
Falcon (före 1874 kallad Coro), stat i
sydamerikanska republiken Venezuela, vid
Karaibiska viken. Arealen 29,145 qvkm. 99,920
innev. (1873). Hufvudprodukter äro kaffe, kakao och
bomull. Hufvudstad: Coro.
Falcon [-kång], Marie Cornélie, fransk sångerska,
f. 1812 i Paris, var Stora operans prydnad
1832–37. Sistnämnda år förlorade hon rösten till följd
af sjukdom. Meyerbeer sade om henne, att hon var det
mest lefvande förkroppsligande af hans idéer, och att
ingen senare sångerska uppnått henne. Hennes triumfrol
var Valentine i "Hugenotterna". A. L.
Falconbridge [fakönbridj], bastarden af F., oäkta
brorson till "konungamakaren" Warwick, stod på
Henrik VI:s sida under "Rosornas krig" (1455–85)
i England. Då han 1471 belägrade London, blef han
af Henriks fiende och Warwicks vän, Edvard IV af
York, tillfångatagen samt tvärt emot tro och lofven
halshuggen. I Shakspeares skådespel "King John"
uppträder en Filip af F. såsom Richard
Lejonhjertas oäkta son och konung Johans anhängare.
Falcone, Aniello, italiensk målare, född i
Neapel 1600, död derst. 1665, var lärjunge af
Ribera (Spagnoletto) och är berömd såsom den
förste betydande bataljmålare. Han stiftade en
stor skola, ur hvilken flere framstående konstnärer
(bl. a. Salvator Rosa) utgingo. Med denna skola tog
F. äfven del i de politiska händelserna, i det han
nämligen, för att hämnas mordet på en slägting,
som blifvit dödad af den spanska besättningen i
Neapel, af sina lärjungar bildade en väl organiserad
trupp, känd under namnet Compagnia della morte
("dödsförbundet"), som understödde Masaniellos uppror
mot spaniorerna. Efter Masaniellos död skingrades
truppen; F. drog till Frankrike och återvände först
senare till sin fädernestad. Han målade krigiska
tilldragelser, fäktningar och strider, än ur bibeln,
än ur historien eller ur diktverk, i större och mindre
dimensioner samt med mycken förmåga, hvarför hans
taflor äro högt värderade. De äro derjämte ganska
sällsynta. Bland hans förnämsta arbeten märkes
en Strid mellan turkar och riddare (sign. 1631;
i Louvre). C. R. N.
Falconer [faköner], William, engelsk skald, f. 1732
i Edinburgh, blef 1751 matros, led s. å. skeppsbrott
och skildrade derefter, i dikten The shipwreck (1762;
nya uppl. 1764 och 1872), sjölifvets faror. 1762
utnämndes han till midshipman, på hertigens af
York förord, och författade – för att visa denne
sin tacksamhet – den politiska satiren The demagogue
(1764). Han utgaf 1769 det gedigna arbetet Universal
marine dictionary och förlorade s. å. lifvet vid ett
skeppsbrott, nära Goda-hopps-udden. F. anses för den
engelske skald, som bäst skildrat sjölifvet. "The
shipwreck" utmärker sig genom en realistisk sanning
i beskrifningen och genom en god versbyggnad, men
lider af ett alltför stort hopande af svårbegripliga
sjömanstermer.
Falconer [faköner], Hugh, engelsk paleontolog,
född 1808 i Skotland, studerade medicin i Aberdeen
och Edinburgh, reste 1830 såsom biträdande läkare
till Ostindien, der han mest sysselsatte sig med
botanik och 1832 öfvertog öfverinseendet öfver
botaniska trädgården i Suharunpoor. Derifrån
företog han först en geologisk undersökning af
Sivalik-bergen och sedermera en botanisk undersökning
af Himalaja-bergen. 1837 deltog han i A. Burnes
expedition till Peschawer och Kaschmir samt återvände
1838 till Suharunpoor med rika botaniska, geologiska
och paleontologiska samlingar. 1842 återkom han,
på permission, till England samt utnämndes 1848
till direktor vid botaniska trädgården i Kalkutta
och professor i botanik vid Medical college i
samma stad. 1855 bosatte han sig i England, der
han dog 1865. Skrifter: Fauna antiqua Sivalensis
(9 delar, 1846–49; utg. tillsammans med Cautley),
Palaeontological memoirs and notes (1868; utg. af
Murchison) m. fl.
Falconet [-ne], Etienne Maurice, fransk bildhuggare,
f. 1716, d. 1791, kallades 1766 till Petersburg, der
han vistades i tolf år och under den tiden utförde
Peter den stores ståtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
