Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fermo - Fermor, Vilhelm - Fermoy - Ferna - Fernambuco - Fernambuco-ved - Fernan Caballero - Fernandez - Fernandez, Alvaro - Fernandez, Diego - Fernandez, Juan - Fernandez-Guerra y Orbe, 1. Aureliano - Fernandez-Guerra y Orbe, 2. Luis - Fernandez y Gonzalez, Manuel - Fernando de Noronha - Fernando Po
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synas. Hamnen Porto di Fermo ligger vid Adriatiska
hafvet, omkr. 4 km. från staden.
Fermor, Vilhelm, grefve, rysk general, föddes 1704
i Pleskov, gick vid 16 års ålder i rysk tjenst,
befordrades hastigt under kriget med Turkiet
1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II
stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf
s. å. och afträdde då befälet, men qvarblef vid
armén. F. dog 1771 såsom ståthållare i Smolensk.
C. O. N.
Fermoy, stad i irländska grefskapet Cork (Munster),
vid den segelbara Blackwater. Omkr. 7,400 innev.
Ferna, jernbruk i Vestmanland och Dalarna, utgör med
underlydande omkr. 45,000 har. Egendomarna hafva
delvis fideikommissnatur. Till Ferna fideikommiss
höra: Ferna, Bockhammar, Trummelsberg, Finnbo och
halfva Björnhyttan med masugn; öfriga till godset
hörande egendomar äro andra hälften i Björnhyttan
samt hela Virsbo bruk, inköpt af nuvarande egaren
grefve C. F. v. Hermanson. Till Ferna-verken höra
vidare grufvor och grufdelar, såsom Risbergs-
och Kolningsbergsfälten i Norberg, delar uti
Nybergs-, Gräsbergs- och Grängesbergsgrufvorna i
Dalarna samt i de berömda manganhaltiga grufvorna
vid Schisshyttan. Grufvornas malm nedsmältes i 3
masugnar vid Trummelsberg, Finnbo och Björnhyttan,
hvilka tillsammans producera 6 2/5 mill. kg. tackjern
per år. Detta tackjern bearbetas vidare genom
Lancashire-härdar vid Bockhammar, Kedjebo och
Virsbo till smältstycken, hvilka utvalsas vid
Ferna valsverk till stångjern. Ferna-jernet är
mycket framstående och dess stämplar eftersökta.
Th. N-m.
Fernambuco. Se Pernambuco.
Fernambuco-ved. Se Fernbock.
Fernan Caballero. Se Caballero.
Fernandez. Se Crooked island.
Fernandez, Alvaro, portugisisk upptäcktsresande,
f. omkr. 1420, fick redan som mycket ung i uppdrag att
fullborda utforskandet af Afrikas kust och uppnådde
1446 kap Matos samt fick sedan befälet öfver en ny
expedition, med hvilken han uppnådde Rio Tabite,
något söder om Rio Grande. Vid hemkomsten blef han
såsom en stor upptäckare mottagen vid hofvet.
Fernandez, Diego, spansk historieskrifvare, begaf
sig omkr. 1545 till Peru, tjenade der i den spanska
armén samt fick af den högste befälhafvaren, markisen
af Canete, uppdrag att skrifva Perus historia. Hans
Historia del Peru, som utkom 1571, utgör den mest
autentika källa för studiet af de händelser, hvilka
deri äro skildrade.
Fernandez, Juan, spansk upptäcktsresande
på 1500-talet, gjorde många sjöresor till de
sydamerikanska kusterna samt upptäckte 1563 de bägge
öar, som nu bära hans namn, och 1574 öarna Felix och
S:t Ambrosius. – F. bör ej förvexlas med en annan Juan
Fernandez, en äfventyrare i Francesco Pizarros sold.
Fernandez-Guerra y Orbe. 1. Aureliano F,
spansk lärd och skriftställare, f. 1816 i Granada,
studerade juridik och blef professor i literatur
och historia vid universitetet derstädes samt
förflyttades sedermera till professuren i främmande
literatur vid universitetet i Madrid och blef
tilllika bibliotekarie vid Madrid-akademien. Han
har skrifvit dramer, lyriska dikter och åtskilliga
historiska arbeten samt äfven varit verksam
inom literaturhistorien genom utgifvandet af
Cervantes’ inedita och genom sina kommentarier öfver
Quevedos arbeten. – 2. Luis F., spansk skriftställare,
den föregåendes broder, f. 1818 i Granada, har
likaledes egnat sig åt studiet af lagfarenheten och
är advokat. Han utmärkte sig först såsom dramatisk
skriftställare och har i denna egenskap arbetat
tillsammans med Tamayo och Cañete. Dramerna:
Merecer para alcanzar, El niño perdido m. fl. äro
i synnerhet kända. Såsom lyrisk skald utmärker han
sig för qvickhet och formfulländning. Sitt anseende
inom den vetenskapliga verlden förvärfvade F. genom
sin af den Spanska akademien prisbelönta bok Don
Juan Ruiz de Alarcon y Mendoza, som icke allenast
är en omsorgsfullt utarbetad biografi öfver denne
mejicanske dramaturg, utan äfven en afrundad bild af
historien om den spanska civilisationen i Europa och
Amerika under guldets tid. Sedan 1872 är F. medlem
af den Spanska akademien.
Fernandez y Gonzalez, Manuel, spansk författare,
f. 1830, har utgifvit en mängd romaner samt lyriska
och dramatiska dikter, med hvilka han vunnit stort
bifall. De förnämsta bland hans arbeten äro:
diktsamlingarna Poesias (1850), Poesias varias
(1858), teaterstyckena Con poche y sin contrato
(1844), Luchar contra el sino (1848), El Cid (1858),
Un duelo à tiempo (1859), Padre y rey (1860), Don
Luis Osorio (1863), Aventuras imperiales (1864) och
romanerna Don Alvaro de Luna (1851), Don Juan Tenorio
(s. å.), Martin Gil (1854), El cocinero del rey (1857),
Los siete infantes de Lara (1862), La princesa de
los Ursinos (1864), La virgen de la Palma (1867),
El montero de Espinosa (1869) och Esperanza (1870).
Fernando de Noronha [-ronja], ögrupp i södra delen
af Atlantiska oceanen, under 3° 50’ s. br. och 32°
25’ v. lgd, tillhörande brasilianska
prov. Pernambuco. Arealen omkr. 15 qvkm. Den
största ön, som ar bergig och skogbevuxen, har
flere af fästen försvarade hamnar och nyttjas af
brasilianska regeringen till deportationsort för
brottslingar. Dessa uppgå till omkr. 1,000, bevakade
af 150 soldater och 6 officerare under en guvernör.
Fernando Po (F. del Po, Port. Fernão Po), spansk
ö vid vestra kusten af Afrika, i Biafraviken. Arealen
2,365 qvkm. Ön är vulkanisk och genomdrages af tvänne
bergskedjor, af hvilka den norra i den overksamma
vulkanen Santa Isabel når en höjd af 3,365 m. Marken
är bördig och nästan ända till bergstopparna klädd
med yppig skog, företrädesvis bestående af teak
och flere slags färgträd. Andra produkter äro ris,
sockerrör, bomull, tobak, jams, palmolja m. m. Ön
räknar omkr. 15,000 innev., deraf omkr. 1/10
européer och befriade negerslafvar; de öfriga
äro infödingar, kallade adijaher (af engelsmännen
"bobies"), som tillhöra de sydafrikanska bantufolken
och fullkomligt skilja sig från Guineakustens
innevånare. I Bannebar hafva sedan ett par årtionden
tillbaka jesuitmissionärer slagit sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
