Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flüe, Nikolaus von der, egentl. Löwenbrügger - Flüela - Flüelen - Flügel, Johann Gottfried - Flügel, Gustav Leberecht - Flüggen, Gisbert - Flüggen, Joseph - Fly, Fornn. floi, vattensamling; äng, som öfversvämmas - Fly, sjöv. Se Ankare - Flygande - Flygande apan. Se Flygpungdjur - Flygande draken. Se Draco - Flygande ekorrar. Se Flygekorr-slägtet - Flygande holländaren - Flygande kår - Flygande råttan. Se Flygpungdjur - Flygande ödlan. Se Draco - Flygare-Carlén, Emelie. Se Carlén, 2 - Flygbrygga. Se Färja - Flygekorr-slägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvistade om det burgundiska bytet, förlikte han de
stridande partierna, F. dog 1487 och kanoniserades
1669. Än i dag vallfärdas till Stans, i hvars vackra
kyrka F. ligger begrafven.
Fiüela, en sidodal till Davos-dalen i schweiziska
kantonen Graubünden, bildande Flüela-passet, 2,410
m. öfver hafvet, mellan Weisshorn och Schwarzhorn.
Flüelen, by i schweiziska kantonen Uri, vid
Uri-sjön, sydöstra delen af Vierwaldstättersjön,
och S:t Gotthards-jernvägen. Omkr. 800 innev.
Flügel, Johann Gottfried, tysk-engelsk lexikograf,
f. 1788, arbetade först på handelskontor i Tyskland,
vistades 1810–19 i Nord-Amerika samt blef 1824
lektor i engelska vid universitetet i Leipzig och
1838 Förenta staternas konsul i nämnda stad. 1848
valdes han af "Smithsonian institution" i Washington
till korrespondent för Europas samtliga germaniska
och slaviska land. Död 1855. F. gjorde sig mycket
förtjent om den literära förmedlingen mellan Europa
och Amerika. I förening med J. Sporschil utgaf han
Vollständige englisch-deutsche und deutsch-englische
wörterbuch (1830; 3:dje uppl. 1848). Bland hans öfriga
skrifter må nämnas Vollständige englische sprachlehre
(1824–26) och Triglotte, oder kaufmänniges wörterbuch
in drei sprachen: deutsch, englisch und französisch
(1840; 2:dra uppl. 1854). Den under F:s medverkan
utgifna Practical dictionary of the englisch
and german language (1847–52; 12:te uppl. 1877)
bearbetades af hans son Karl Felix Alfred F., f. 1820.
Flügel, Gustav Leberecht, tysk orientalist,
f. 1802 i Bautzen, blef 1832 lärare i Meissen,
men föll 1846 i en långvarig sjukdom och måste
derför 1850 lemna sin befattning. Död 1870. F:s
vigtigaste arbete är den på bekostnad af "Oriental
translation committee" utgifna upplagan af Hadji
Chalfas encyklopediska lexikon med kommentarier och
latinsk öfversättning (1835–54). Derjämte utgaf han
en ypperlig stereotypupplaga af koranen, efter egen
textgranskning (1834), samt en Concordantia corani
arabicae (1842) och en upplaga af Ali Ben Muhammed
Djordjanis ordbok öfver sufikernas terminologier
(1845) äfvensom åtskilliga mindre betydande
arbeten. Efter hans död utgaf Rödiger en af F. med
stor flit utarbetad upplaga af det stora encyklopediska
verket "Kitab-al-fihrist" (1871, bd I).
Flüggen. 1. Gisbert F., tysk genremålare, f. 1811
i Köln, gjorde sina studier i München, der han
sedan bosatte sig, och af hvars konstakademi han var
hedersledamot. Död i München 1859. F. skildrade
företrädesvis sådana scener, hvilka erbjuda lösningen
af någon psykologisk uppgift, kontraster och
konflikter i det husliga och sociala lifvet, och har
derför äfven blifvit kallad "den tyske Wilkie". Bland
hans bästa taflor må nämnas De öfverraskade tjenarna
(1839), Det brutna äktenskapskontraktet (1840),
Äktenskaplig lycka (1845), Utslag i processen (1847),
De lurade arfsspekulanterna (1848), Utpantningen
(1854), Fadersglädje och Konung Fr. Augusts af Sachsen
sista ögonblick. – 2. Joseph F., den föregåendes son,
historie- och
porträttmålare, f. 1842 i München, studerade först
hos sin fader, sedan hos Piloty och utbildade
sig vidare genom besök i Paris, London, Bruxelles
och Antwerpen, i hvilken stad han tillegnade sig
åtskilligt af Leys’ manér. F:s porträtt utmärka
sig för fin modellering och säker behandling. Bland
hans arbeten må endast nämnas Milton, dikterande "det
förlorade paradiset", Landtgrefvinnan Margareta tager
farväl af sina barn samt den vackra och rörande taflan
till Uhlands dikt Der wirthin töchterlein (1869).
Fly, Fornn. floi, vattensamling; äng, som
öfversvämmas.
Fly, sjöv. Se Ankare.
Flygande, sjöv., kallas rår, hvilka föras utan
brassar och toppläntor, äfvensom seglen på dylika
rår, hvilka bergås på det sätt, att de halas ned i
däck, t. ex. flygande öfverbramsegel. Stagsegel,
som ej är litsadt till ett fast stag utan
vid bergning halas in på däck, kallas äfven
flygande, t. ex. flygande jagare. Jfr Fast.
O. E. G. N.
Flygande apan. Se Flygpungdjur.
Flygande draken. Se Draco.
Flygande ekorrar. Se Flygekorr-slägtet.
Flygande holländaren, enligt en vida utbredd saga en
skeppare, som till straff för sina många förbrytelser
är dömd att för evigt utan rast och ro segla omkring
på hafvet, utan att någonsin hinna stranden. Klädd
i sjuttonde århundradets nederländska drägt och
ensam stödd mot masten af sitt svarta fartyg,
bringar han fara och undergång åt de sjömän, som
möta honom. Förnämligast visar han sig i närheten
af den för sina plötsliga stormar beryktade Goda
Hoppsudden, ehuru han äfven påstås hafva blifvit sedd
annanstädes. Sagan har gifvit F. Marryat ämne till
en roman och R. Wagner till en opera.
Flygande kår, krigsv., en vanligen af alla vapen,
men någon gång endast af kavalleri och artilleri
bestående truppafdelning, som har till uppgift
att genomströfva en viss trakt för att rensa
denna från upproriska skaror och smärre fientliga
afdelningar eller att binda fientliga stridskrafter,
hvarvid den flygande kåren genom sin rörlighet
söker vilseleda fienden i fråga om sin verkliga
styrka. Flygande kår kallas stundom mobil kolonn.
C. O. N.
Flygande råttan. Se Flygpungdjur.
Flygande ödlan. Se Draco.
Flygare-Carlén, Emelie. Se Carlén, 2.
Flygbrygga. Se Färja.
Flygekorr-slägtet, Pteromys, zool., hörande till
ekorrdjurens familj (Sciuridae) och gnagarnas ordning
(Glires), igenkännes på de korta rundade öronen,
hvilka sakna hårpensel, de knöliga kindtänderna
o. s. v. Det mest utmärkande kännetecknet är
emellertid det veck af huden, som sträcker sig längs
kroppssidorna ut till extremiteterna och som kan
utspännas mellan dessa senare för att göra tjenst
såsom fallskärm. På sådant sätt kunna dessa djur
kasta sig mellan träden (i hvilka de lefva), hvarvid
den långa, yfviga svansen tjenar som styre. Till det
yttre hafva de en viss likhet med flygpungdjuren. De
äro nattliga djur, hvilka lefva af bladknoppar,
nötter o. s. v. Vanliga flygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
