Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygekorr-slägtet - Flygel - Flygeladjutant - Flygelframdragning, krigsv. Se Flygel, 1 - Flygelhorn. Se Bygelhorn - Flygfisk-slägtet. Se Exocoetus - Flyghane- l. flygsimp-slägtet - Flyghundar - Flyghund- l. fladderhundslägtet - Flygmaskin - Flygpungdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekorren, P. volans, uppgifves hafva fordom förekommit
i Lappland, men har i detta århundrade ej blifvit
anträffad derstädes. Deremot är han långt ifrån
sällsynt i Polen och Ryssland; allmännast är han
emellertid i Sibiriens skogar. Till färgen är han
ofvan ljusgrå eller askgrå med grågul anstrykning
och undertill hvitaktig. I längd mäter han omkr. 17
cm., utom den 10 cm. långa, nästan tvåsidigt
håriga svansen. Han föder sig af barrträdens och
björkarnas knoppar och frön, bor uti ihåliga träd och
klättrar särdeles snabbt. En annan art, assapanen,
P. volucella, är rödgrå och förekommer i stora
skaror i Nord-Amerika. En tredje art, taguanen,
P. petaurista, den största medlemmen i slägtet,
uppnår storleken af en katt samt tillhör Siam och
vissa delar af Ostindien. J. G. T.
Flygel (T. flügel, egentl. vinge). 1. Krigsv.,
såväl den yttersta delen som hvardera delen på
ömse sidor om midten af en uppställd trupp eller
en ställning. – Flygelbefäl, flygelkarl
o. s. v. kallas det befäl, den man o. s. v., som
har sin plats på flygeln. – Flygelframdragning
kallas vid kavalleriet den riktningsförändring,
som under marsch uppkommer genom framåtsvängning med
den ena flygeln, under det den andra något minskar
takten. Den motsvaras vid infanteriet af
direktionsförändring. – 2. Byggnadsk., en mindre sidobyggnad
(fristående eller förenad med hufvudbyggnaden), som
bildar vinkel mot en hufvudbyggnad, flygelbyggning;
hvardera änden af en större byggnads fasad, gafvel;
hvardera af de rörliga halfvorna på en dubbeldörr,
dörrflygel. – 3. Musikt., se Pianoforte. 1. C. O. N.
Flygeladjutant, i flere utländska arméer,
såsom den preussiska och den ryska, benämning på
regentens personliga adjutanter, så vida de icke
innehafva generals grad, i hvilket fall de benämnas
generaladjutanter. C. O. N.
Flygelframdragning, krigsv. Se Flygel, 1.
Flygelhorn. Se Bygelhorn.
Flygfisk-slägtet. Se Exocoetus.
Flyghane- l. flygsimp-slägtet, Dactylopterus, zool.,
hörande till de taggfeniga fiskarnas afdelning
(Acanthopterygii). En dithörande art, D. volitans,
finnes i Medelhafvet. Den är till färgen ofvan brun,
under rödaktig, med svartbruna, af blått fläckiga
fenor, och har en längd af omkr. 0,4 m. Med sina
bröstfenor, hvilka äro starkt utvecklade, lyfter sig
fisken ur vattnet i luften, då han är utsatt för
sina fienders förföljelser, och han kan derigenom
sväfva fram i luften ganska betydliga sträckor.
J. G. T.
Flyghundar, Pteropina, zool., en familj af samma
omfång som och sammanfallande med de fruktätande
fladdermössens underordning, igenkännas på den i
allmänhet spetsigt utdragna nosen, de med plattad
krona försedda kindtänderna, den vanligen korta
svansen o. s. v. De likna för öfrigt till kroppsformen
de egentliga fladdermössen, men äro betydligt större,
hafva ett hufvud, som erinrar om räfvens eller
hundens, och tillhöra den gamla verldens heta land,
östra Afrika och södra Asien. De lefva i skuggrika
skogstrakter, der man får se dem hänga på trädens
grenar, med hufvudet nedåt. De
äro ofta i rörelse äfven under dagen, men deras
egentliga verksamhet börjar med skymningen. Söta
frukter, bananer, persikor o. s. v. äro deras
älsklingsföda. Också anställa de icke obetydlig
skada i trädgårdar. Till följd af sin storlek
och sitt egendomliga utseende hafva de af ålder
betraktats såsom fruktansvärda vidunder, hvilka
kunna vara farliga till och med för menniskan. De
äro likväl i sjelfva verket högst oskadliga och
fredliga. Deras kött ätes i flere trakter och säges
vara ganska välsmakande. Till flyghundarnas
familj höra slägtena Pteropus, Harpyia m. fl.
J. G. T.
Flyghund- l. fladderhundslägtet, Pteropus, zool.,
hörande till familjen Pteropina och de fruktätande
fladdermössens underordning, igenkännes derpå
att pekfingret har kloformig nagel, att svans
saknas, att tummen är fri o. s. v. Den största
arten, flygande hunden eller kalongen, P. edulis,
mäter omkr. 40 cm. i längd och omkr. 1,5 m. mellan
vingspetsarna. Färgen är svartbrun, med en dragning
åt roströdt på halsen. Hans hemland är Ostindien
och de närgränsande öarna. Synnerligen vanliga
äro flyghundarna i Javas och Sumatras skogar,
der de massvis hänga i träden, i upp- och nedvänd
ställning. Under dagen hålla de sig stilla, men
flyga straxt efter solens nedgång omkring för att
söka sig föda. Kalongens flygt ar tämligen långsam,
men uthållig. Under ljusa nätter utgör jagten efter
detta djur en förlustelse för såväl nybyggarna som
infödingarna på Java, hvilka förtära dess kött. En
annan art, den egyptiska flyghunden, P. aegyptiacus,
är endast hälften så stor som den förre, hvilken han
för öfrigt liknar till utseende och lefnadssätt. Han
förekommer ganska allmänt i Nildeltat. J. G. T.
Flygmaskin, en apparat, hvars ändamål är att sätta en
person i stånd att höja sig upp i luften, att sväfva i
densamma och att, oberoende af luftströmmens riktning,
röra sig åt hvilket håll som hälst. Lusten att
efterhärma foglarnas flygt har funnits i alla tider,
äfven i de förhistoriska, hvilket bevisas af sagan
om Daedalus och Ikaros. Archytas i Tarent skall hafva
förfärdigat en flygande dufva af trä. En viss Danti,
som lefde i Perugia på 1600-talet, berättas hafva
försett sig med vingar och med en mekanism för deras
manövrering samt med denna apparat kastat sig ut från
ett högt torn. Han lärer, med stort buller och bång,
lyckligt hafva kommit öfver stadens torg och äfven
flere gånger flygande kastat sig ned i Lago di Perugia
(Trasimen-sjön). Urmakaren Jakob Degen anställde
1808 i Wien försök med en flygmaskin. Med en ballong
uppsteg han först ganska högt, gjorde sig sedan fri
från ballongen, sänkte sig derpå småningom och kom
till marken utan att hafva tagit skada. Långt flere
än de lyckade flygförsöken äro emellertid sannolikt
de, som haft en ogynsam utgång. De mer eller mindre
intressanta berättelserna om flygförsök i äldre och
nyare tider bevisa, att flygmaskinens problem erbjuder
de största svårigheter och ännu icke ens närmelsevis
blifvit löst. L. A. F.
Flygpungdjur, Petaurus, ett slägte, hörande till
familjen Phalangistidae ibland pungdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
