Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frigell, Anders - Frigg - Frigga - Friggeråker - Friggs rock - Frigidarium - Frihandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Collatio codicum Livianorum I (1878); T. Livii ab
urbe condita liber XXI (1871; 2:dra uppl. 1879),
liber XXII (1879), liber I (1880), med förklaringar;
Livius som historieskrifvare (1880); Epilegomena ad
T. Livii libros I. XXI (1881) m. m.
Frigg, Nord. mytol., den förnämsta af alla åsynjorna,
skildras i Eddan såsom Fjärgyns dotter, Odens maka,
Balders moder, Jordens, Rinds, Gunnlads och Gerds
rival, Nannas svärmoder, åsernas och åsynjornas
drottning, Fullas och Fensalarnas herskarinna samt
egarinna af en falkhamn. Likasom Jord och Rind är
Frigg en jordgudinna och såsom sådan förmäld med
himmelsguden Oden. Men då Jord representerar den ännu
icke odlade och bebodda marken, och Rind är den i
vinterlig dvala försjunkna jorden, bör Frigg närmast
fattas såsom symbol af den odlade och fruktbärande
jordens välsignelsebringande alstringskraft. Med
sin make sitter hon på högsätet Lidskjalf samt
skådar ut öfver all verlden och blir derigenom
allvetande, så att hon känner alla varelsers öden,
men hon uppenbarar dem icke. När Balder hemsöktes
af dystra aningar om sin död, tog Frigg ed af alla
skapade ting att de ej skulle skada Balder; endast
af Misteltenen kräfde hon ingen ed, emedan den syntes
henne för ung och späd. Balders död är Friggs första
sorg, Odens död varder hennes andra. Äktenskapet och
familjelifvet stå under hennes omvårdnad. Qvinnor
anropa henne i barnsnöd och för ofruktsamhet. Qvinnans
husliga sysslor, såsom arbetet vid sländan och väfven
m. m. dyl., omhuldas äfvenledes af gudinnan, och en
erinran härom finner man ännu deri att stjernbilden
Orions bälte af svenska allmogen benämnes "Friggs
rock" (på somliga orter "Fröjas rock") eller
"Friggs ten". – Friggs boning heter Fensalar (se
d. o.). Myterna om Frigg och Fröja sammanblandas ofta,
likasom deras namn icke sällan förvexlas. Den sjette
veckodagens namn, Fredag, anses af Grimm m. fl. betyda
"Friggs dag", andre anse det såsom lika med "Fröjas
dag" (lat. dies Veneris). Frigg har till tjenarinnor
åtskilliga qvinliga gudomligheter af lägre rang, bland
hvilka må nämnas: Fulla, Lofn, Hlin, Gnå m. fl. Th. W.
Frigga, astr., en af småplaneterna.
Friggeråker, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. Arealen 2,285 har. 566 innev. (1880). Annex
till Falköpings stadsförsamling, Skara stift,
Vilska kontrakt.
Friggs rock (F:s spinnrock). Se Frigg.
Frigidarium, Lat. (af frigidus, kall), rum i ett
romerskt badhus, förmodligen användt till kroppens
afkylning efter varmluftsbadet i laconicum. Se
Romerska bad. R. Tdh.
Frihandel (Eng. freetrade, T. handelsfreihet
l. freihandel, Fr. libre échange), egentl. det
internationella varubyte, som fritt får följa sina
egna, naturliga lagar och lemnas ostördt af hämmande
inflytelser i form af in- eller utförselsförbud,
tullar o. dyl., betecknar numera det handelssystem,
som eftersträfvar en sådan frihet i varubyte, hvilken
lider inskränkning endast af s. k. finanstullar,
d. v. s. sådana tullsatser, som ur ren
beskattningssynpunkt ansetts nödiga.
Motsatsen till frihandeln i denna sistnämnda betydelse,
eller finanstullsystemet, är skyddstullsystemet
(protektionismen), hvilket åsyftar att på ett sådant
sätt reglera det internationella varubytet, att
den inhemska produktionen skyddas mot den fria och,
såsom detta systems anhängare hålla före, just genom
friheten menliga täflan från den utländskas sida. –
Likasom det väl knappast kan betviflas, att varubytet
ursprungligen varit fritt, och att således frihandeln,
i egentlig mening, är dettas äldsta form, så är det
ock sannolikt, att finanstullsystemet är äldre än
skyddstullsystemet. Åtminstone synes detta hafva varit
fallet i Sverige, som från 1300- och 1400-talet eger
åtskilliga tullförfattningar, hvilka nogsamt angifva
tullen såsom en för staten stadgad inkomst. Först
med en stigande inhemsk industri började tullen
nyttjas till skydd för denna. Det första, liksom
ock det verksammaste och, noga sedt, kanske det enda
verksamma skyddet, införselsförbudet, stadgades genom
flere tid efter annan utkommande förbudsförfattningar,
dels till hämmande af öfverflöd, dels till inhemska
handaslöjders befordran. Tanken att genom förbud och
höga tullar skydda, utveckla samt t. o. m. skapa och
uppamma en inhemsk industri och tron pä nödvändigheten
af att på det sättet ingripa reglerande i handelns
naturliga lagar rotfäste sig så småningom i alla land
till den grad, att skyddstullsystemet slutligen var
det enda handelspolitiska systemet. Och när i senare
hälften af 1700-talet nationalekonomiska författare,
Adam Smith i England, Turgot m. fl. i Frankrike,
uppträdde och sökte visa det skadliga inflytandet
af de hinder, som detta system lade i vägen för
varubytet, samt de nationalekonomiska fördelarna af
ett friare handelssystem, betraktades dessa författare
nästan som frihandelns uppfinnare. I sitt arbete "An
inquiry into the nature and causes of the wealth of
nations", hvilket utkom i London 1776–77, framställer
Smith läran om handelns och industriens frihet på ett
så snillrikt sätt, att han väl också må anses såsom
åtminstone det fullt medvetna frihandelssystemets
fader. (Visserligen uttalade samtidigt de franske
ekonomisterna i sina skrifter likartade åsigter, men
Smith hade redan såsom professor i Glasgow 1752–53
framställt de lärosatser i detta ämne, hvilka han
sedan offentliggjorde i det nämnda nationalekonomiska
arbetet.) Motståndet mot de nya grundsatserna var
emellertid segt; och om än dessa tämligen hastigt
vunno anhängare i teorien, dröjde det likväl ända
in i midten af 1800-talet, innan de i något lands
lagstiftning fingo tillämpning. Borttagandet af
spannmålstullarna i England var det första steget
i denna riktning; men så långsamt har frihandeln
vunnit terräng, att ännu intet land, med undantag
af England, kan sägas hafva fullständigt genomfört
finanstullsystemet. Likväl hafva nästan alla Europas
stater omfattat detta system så till vida, att de
efter hand minskat de skyddande tullsatsernas belopp
och principielt godkänt frihandelsgrundsatserna. Vid
denna förändring hafva de dock tagit hänsyn till
Smiths uttalanden i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
