Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fälttjenstgöring, krigsv. - Fälttrupp kallas hvarje trupp, som ingår i fältarmén - Fälttygmästare. Se Generalfälttygmästare - Fälttåg, krigsv. - Fältvakt, krigsv. - Fältvall. Se Fältbefästning - Fältverk, krigsv. - Fältöfvningar, krigsv. - Fältöfverste, krigsv. - Fämun, insjö i Nordre Osterdalen - Fämö, dansk ö mellan Själland och Låland - Fän (Fornn. fen), kärr - Fängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"särskilda underrättelser" (olika för hvartdera
partiet), hvilka angifva motståndarens belägenhet, så
vidt denna kan anses vara bekant. På grund af dessa
uppgifter uppgöra båda befälhafvarna sina planer,
hvilka de derefter utföra. Ledaren afblåser rörelserna
eller striden, då han finner lämpligt, och meddelar
derefter sitt omdöme om det gjorda. Dylika öfningar
kunna äfven utföras af alla trupperna samfäldt mot
en markerad motståndare. Fälttjenstöfningar äro
af stor vigt både för truppens och för befälets,
i synnerhet det högres, utbildning. I utländska
arméer afsluta de den årliga serien af öfningar. I
Sverige företagas de, då penningemedel finnas.
C. O. N.
Fälttrupp kallas hvarje trupp, som ingår i fältarmén.
Fälttygmästare. Se Generalfälttygmästare.
Fälttåg, krigsv., betecknar vanligen krigshandlingarna
på en krigsskådeplats, från krigsrörelsernas
början till deras slut, om de fortgå oafbrutet,
eller till något bestämdt uppehåll i dem, föranledt
genom intagandet af vinterqvarter, afslutandet
af stillestånd o. s. v., eller från ett dylikt
uppehåll till ett annat eller till krigets slut.
C. O. N.
Fältvakt, krigsv., en, truppafdelning, som utsattes i
en förpostlinie för att tillsammans med andra sådana
truppafdelningar utgöra den yttersta bevakningslinien
(jfr Förposter). Fältvakten utsattes vanligen vid
en väg och består af omkr. 50 man (stundom ett
kompani) infanteri, jämte några kavallerister, af
1/3–1 sqvadron kavalleri, eller af trupper af båda
vapnen (s. k. blandade fältvakter). Fältvakten
utsätter framför sig en rad dubbelposter (vid
kavalleriet kallade vedetter), hvilka skola
utgöra den yttersta stängsellinien, äfvensom
posteringar vid vigtiga punkter. Derjämte utsändas
patruller för att undersöka trakten framför fronten
m. m. Fältvaktens slutna del intager en väl belägen
och, om möjligt, till strid lämplig ställning bakom
postlinien. Den måste ständigt vara redo att uppträda.
C. O. N.
Fältvall. Se Fältbefästning.
Fältverk. Se Fältbefästning.
Fältväbel, krigsv., i de flesta arméer
den äldste underofficeren vid kompaniet och
batteriet. Benämningen, som förekommer redan vid
nyare tidens början, nyttjades äfven i Sverige,
men utbyttes 1833 mot benämningarna fanjunkare (vid
infanteriet) och styckjunkare (vid artilleriet).
C. O. N.
Fältöfningar, krigsv., de öfningar för officerare
af alla vapen och af generalstaben, hvilka afse
att bereda desse officerare skicklighet i de grenar
af truppföringskonsten, hvilka kunna tillgodoses,
utan att trupper deltaga i öfningarna. De ledas efter
hufvudsakligen samma grunder som fälttjenstöfningarna
(se d. o.) och egnas hufvudsakligen åt uppsättning af
fälttågsplaner, marschorder, stridsdispositioner,
rapporter, planer till anfall mot och försvar
af ställningar, uppsökandet af bivackplatser,
broslagningsställen och kolonnvägar, rekognoscering
af större landsträckor för att lära känna deras
betydelse för försvaret och af terrängföremål,
uppgörandet af förläggning i qvarter m. m.,
som ifrågakommer under ett fälttåg. Väl ledda
fältöfningar äro af stor betydelse för utbildningen
af en armés befäl. C. O. N.
Fältöfverste, krigsv., kallades i Sverige under 16:de
och början af 17:de årh. högste befälhafvaren för
en armé.
Fämun, insjö i Nordre Osterdalen, i Hedemarkens
amt, i Norge. Längd 58 km. Ytinnehåll 202
qvkm. Höjd öfver hafvet 670 m. Den ger upphof åt
Klarelfven. Stränderna äro blott svagt befolkade.
Y. N.
Fämö, dansk ö mellan Själland och Låland, utgör
en socken i Fuglse härad, Maribo amt. Arealen
1,110 har. Omkr. 800 innev. Den genomskäres från
v. till ö. af en djup dalsänkning, hvars botten
antyder, att dalen fordom varit en vik af hafvet.
V. Ebg.
Fän (Fornn. fen), kärr.
Fängelse. Några särskilda anstalter till förvarande af
brottslingar förekommo ej i äldre tider. Man inhyste
dem hvar sig bäst göra lät, i gamla torn eller hvalf,
ofta i underjordiska hålor, och sedan lemnades
de utan vidare tillsyn att försmäkta i mörker,
köld och osnygghet. Från senare hälften af 16:de
årh. upprättades i de flesta land s. k. tukthus,
hvilka genom den ordning, som herskade derstädes,
samt det jämna arbete, hvartill fångarna der höllos,
i allmänhet bjert afstucko mot samtidens öfriga
fängelser. I tukthusen upptogs emellertid blott en
ringa del af dem, som undergingo frihetsstraff. Den
stora mängden af förbrytare förblef under samma
eländiga behandling som förut. En afgjord vändning
till det bättre inträdde först mot slutet af
1700-talet. De nya åsigter om frihetsstraff och
fängelseväsende, som sedan denna tid arbetat sig
fram, hafva fordrat en fullständig omskapning af
de gamla fängelsebyggnaderna. Också har man nästan
öfverallt med ansenliga kostnader ombyggt de gamla
fängelserna eller anlagt helt och hållet nya. Detta
gäller jämväl de nordiska landen. Då Howard år
1781 besökte Norden, fann han dess fängelser lika
mörka och osnygga samt fångarna lika bleka och
utmärglade som i andra land. Under 19:de årh. har
emellertid det ena af de nordiska landen efter det
andra beträdt reformens bana. I Sverige gjorde
man början med länsfängelserna. Sedan riksdagen
1840–41 beviljat anslag för dessas ombyggande,
uppfördes under 1840–50-talen nya sådana fängelser
öfver hela riket. Sedermera har man, särskildt
under 1870-talet, gripit sig an med de större
straffanstalterna. För närvarande finnas i Sverige
åtta s. k. straff-fängelser, afsedda för dem, som
undergå straffarbete på längre tid än två år, nämligen
för män å Långholmen (vid Stockholm), i Malmö och å
Nya Varfvet vid Göteborg (dessa tre straff-fängelser
äro försedda med nattceller för alla fångarna samt
ett större antal dagceller), vidare i Karlskrona och
Landskrona (dessa straff-fängelser, hvilka hittills
blott i ringa mån blifvit delaktiga af de nyare
reformerna, äro afsedda för straffarbetsfångar på
viss tid, hvilka äro ansedda såsom oförbätterliga,
samt för lifstidsfångar) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
