Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grenada, en England tillhörig ö bland Små Antillerna i Vestindien - Grenadier (förr äfven Granadör) - Grenadill-trä, tekn. - Grenadines. Se Grenada - Grenafylke (Groenafylke) - Grenander, Elias Kristofer - Grenat soluble. Se Granatbrunt - Grenen, Jyllands nordligaste udde - Grenets stapel. Se Galvanisk stapel, sp. 839 - Grenförhuggning. Se Förhuggning - Grengalleri. Se Fästning, sp. 628, och Galleri - Grenknopp. Se Förgrening - Grenland (Groenland), del af Grenafylke - Grenmossa, bot. - Grenna, uppstad i Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2,289,700 kr. – G. upptäcktes 1498 af Columbus,
koloniserades 1650 af fransmännen och eröfrades 1762
af engelsmännen.
Grenadier (förr äfven Granadör), ursprungligen
soldat, som vid en orts försvar hade till åliggande
att kasta handgranater (Fr. grenade). De första
grenadiererna lära hafva uppsatts af den svenske
generalen Lars Kagg, vid försvaret af Regensburg 1634,
genom uttagande af frivilliga ur infanteriet. Ludvig
XIV gaf 1667 hvarje kompani 4 grenadierer, men desse
förenades 1670 regementsvis och senare bataljonsvis
till ett kompani. Handgranaterna bortlades, och
grenadiererna, som uttogos ur det starkaste och
bästa folket, tjenstgjorde såsom en elit-trupp och
uppställdes på flyglarna. De infördes småningom i
de flesta andra arméer, äfven i den preussiska. På
slagfältet sammanfördes grenadierkompanierna
till särskilda bataljoner, hvilka insattes der
största kraften erfordrades. Efter sjuåriga kriget
(1756–63) bibehölls deras indelning i bataljoner,
och särskilda grenadier-regementen uppsattes till och
med, hvarefter skilnaden mellan grenadierer och annat
infanteri helt och hållet försvann. Grenadiererna
fortlefde dock i Frankrike ännu efter Napoleon
I:s tid, då de tillika med de s. k. voltigörerna
(voltigeurs) utgjordes af utvaldt manskap. Hvarje
bataljons grenadierkompani hade sin plats på
högra flygeln. De utbyttes under Napoleon III mot
soldater af första klass, hvilka fördelades på
alla kompanierna. – Grenadierer till häst uppsattes
1676 i franska armén och utgjorde ett med skanstyg
försedt, beridet kompani, som hufvudsakligen hade
till uppgift att förbättra vägar. Dylika kompanier
förekommo äfven i "den store kurfurstens" armé och i
den österrikiska på 1700-talet, men försvunno snart
öfverallt. De hafva i senaste tid åter dykt upp,
ehuru under annan benämning, i de i några arméer
inrättade pionierafdelningarna vid kavalleriet.
C. O. N.
Grenadill-trä, tekn., kallas dels veden af Brya
Ebenus DC, af nat. fam. Papilionaceae L., hvilken
mycket hårda vedsort kommer från Cuba, dels en annan
vestindisk trä-sort, snarlik guajakträ, men af okänd
härstamning, dels veden af en art Passiflora, möjligen
P. coerulea L., hvars saftiga, välsmakande frukter
i Vestindien och Syd-Amerika kallas Grenadillas. De
användas i febrar och skörbjugg samt till beredande
af lemonader. Grenadill-trä nyttjas af svarfvare
till sådana föremål, som böra vara mycket hårda.
O. T. S.
Grenadines. Se Grenada.
Grenafylke (Groenafylke) kallades under
medeltidens början den del af Viken, som
f. n. bildar Bratsbergs amt och Numedals fogderi
af Buskeruds amt. Då fylkesindelningen, mot
slutet af Norges sjelfständighetsperiod, ersattes
med sysselindelningen, utbyttes namnet G. mot
benämningen Skiðusýsla, efter staden Skiðan (Skeen).
O. A. Ö.
Grenander, Elias Kristofer, universitetslärare, prest,
född d. 28 Sept. 1774 i Eriksbergs socken, Elfsborgs
län, blef student i Upsala 1793, fil. magister 1800
samt docent i didaktik och pedagogik 1803. Sedan han
1805 i vetenskapligt
ändamål besökt norra Tysklands förnämsta universitet
och uppfostringsanstalter, utnämndes han 1807 till
e. o. och 1814 till ordinarie filos. adjunkt samt
erhöll 1818 professors namn och fullmakt. Prestvigd
1822, utnämndes G. 1823 till kyrkoherde i
Sköfde, 1824 till kontraktsprost och vardt 1830
teol. doktor. Ledamot af presteståndet vid riksdagarna
1829–30 och 1834–35. Död d. 28 April 1845. Skrifter:
flere akademiska dissertationer och afhandlingar,
predikningar samt öfversättningar (från tyskan)
af pedagogiska och filosofiska arbeten.
Grenat Soluble [gröna sålyböl]. Se Granatbrunt.
Grenen, Jyllands nordligaste udde, belägen på Skagen,
57° 44’ n. br. 1858 uppbyggdes der Skagens nya fyr.
E. Ebg.
Grenets stapel [grönas]. Se Galvanisk stapel, sp. 839.
Grenförhuggning. Se Förhuggning.
Grengalleri. Se Fästning, sp. 628, och Galleri.
Grenknopp. Se Förgrening.
Grenland (Groenland) kallades den del af Grenafylke,
som omfattade de inre dalgångar, hvilka lågo v. om
Skeens-elfven och omkring Nonnsjór (nu Norsö),
samt Drangedal. Innebyggarna kallades Grenir.
O. A. Ö.
Grenmossa, bot., i allmänhet namn på de greniga
mossor, som höra till slägtet Hypnum L., taget
i dess gamla vidsträckta bemärkelse. Se Hypnum.
O. T. S.
Grenna, uppstad i Småland, Vista härad, Jönköpings
län, belägen nära Vetterns östra strand, vid foten
af den branta bergås, den s. k. Grennaplatån,
som från n. till s. stryker genom trakten. 1,390
innev. (1880). Stadsplanen utgör omkr. 29 har;
hela stadsområdet är 404,5 har, satt till 7,25
mtl. Taxeringsvärdet uppgick 1879 till 1,009,850 kr.,
hvaraf 234,250 kr. för jordbruksfastighet. Näringar
äro handel, något fabriksväsende, trädgårdsskötsel
och jordbruk. 1880 funnos 5 fabriker (bland
dem en vagnfabrik), med 57 arbetare och 80,700
kr. tillverkningsvärde, 53 handtverkare, med 65
arbetare, samt 20 handlande, med en betjening af 21
personer. Samma år egde staden 2 ångfartyg, om 229
tons drägtighet. Hamnen, 3 m. djup, belägen på något
afstånd från staden, besöktes af 682 ankomna och
afgångna fartyg. Staden, som är mycket regelbundet
byggd, genomskäres från n. till s. af den 20 m. breda
Brahegatan och erbjuder i det hela, med sina prydliga
trähus och välskötta fruktträdgårdar, en ganska
behaglig anblick. Den är i öfrigt berömd för sitt
sunda och synnerligen vackra läge. Den förnämsta
byggnaden är kyrkan, en till det yttre ståtlig,
delvis mycket gammal korskyrka. I staden finnas
sparbank, afdelningskontor af Smålands enskilda
bank och tvåklassig pedagogi (sedan 1675). – Med
sin landsförsamling bildar G. ett regalt pastorat
af 1:sta kl., Vexiö stift, Vista kontrakt. –
G. räknar sin uppkomst från 1652, då grefve Per Brahe
d. y. privilegierade denna sin stad "Brahe-Grenna" och
skänkte densamma dess ännu innehafvande jord. Ehuru
staden efter reduktionen af Karl XI erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
