Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grenna, uppstad i Småland - Grenna landsförsamling, i Jönköpings län - Grenna rödpäron. Se Päron - Grenoble, befäst hufvudstad i franska depart. Isère - Grenskott - Grenskura - Grenville, slägt - Grenville, 1. George - Grenville, 2. William Wyndham - Grenville, 3. George Nugent Temple, lord Nugent - Grenville-Murray, Aragon - Grenå - Grep - Gresham, Sir Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnyade privilegier, förde den länge ett tynande lif
och liknade mera en by än en stad, och det är först
under de senaste årtiondena den börjat vinna någon
anmärkningsvärd förkofran. A. G.
Grenna landsförsamling, i Jönköpings län, Vista härad,
har en areal af 14,032 har. 3,391 innev. (1880). Annex
till Grenna stadsförsamling.
Grenna rödpäron. Se Päron.
Grenoble [grönåböl], befäst hufvudstad i franska
depart. Isère, i Isères breda, vackra dal, till
största delen på flodens venstra strand. 43,054
innev. (1876). Staden är säte för en suffraganbiskop
under ärkebiskopen i Lyon, en appellationsdomstol
och ett akademiskt råd samt har ett bibliotek (med
omkr. 180,000 bd), tre fakulteter (f. de droit,
f. des sciences och f. des lettres) och flere andra
undervisningsanstalter. Den vigtigaste industrigrenen
är handskfabrikation, som i omkr. 120 fabriker
sysselsätter 2,000 arbetare och 20,000 sömmerskor;
årliga tillverkningen utgör omkr. 850,000 dussin,
med ett värde af 30 mill. fr. Staden har flere gånger
lidit af öfversvämningar.
Grenskott, bot., det ur en grenknopp såsom en
sidoaxel utväxande årsskottet hos växter i allmänhet,
företrädesvis hos buskar och träd. Jfr Förgrening.
O. T. S.
Grenskura, herald. Se Skuror.
Grenville [grenvill], engelsk adelsslägt, var
redan under konung Henrik I:s regering (1100–35)
bosatt i grefskapet Buckingham, men vann först någon
namnkunnighet efter Richard G:s (d. 1724) förmälning
med Hester, en dotter till den ryktbare statsmannen
sir Richard Temple. Hon ärfde nämligen 1749 sin
broders, Richard Temples, stora egendomar och blef
kort derefter upphöjd till grefvinna Temple. Hon dog
1752. Hennes äldste son, Richard G., earl Temple,
var svåger till den äldre Pitt, förste lord af
amiralitetet Dec. 1756–April 1757 och sigillbevarare
1757–61 samt dog 1779. 1. George G., f. 1712, broder
till den ofvannämnde earl Temple, uppfostrades för
den juridiska banan, blef 1741 parlamentsledamot,
1744 lord af amiralitetet, 1747 lord af skattkammaren
och 1754 skattmästare för örlogsflottan samt medlem
af hemliga rådet. Under lord Butes ministèr utnämndes
han, i Maj 1762, till statssekreterare och ledare
af underhuset samt var 1763–65 förste minister. De
vigtigaste mått och steg, som hans ministèr vidtog,
voro påläggandet af en stämpeltaxa på de amerikanska
kolonierna och förföljelsen mot Wilkes – tvänne till
sina följder olyckliga åtgärder. 1770 antogs på G:s
förslag en lag, hvarigenom pröfvandet af tvistiga
parlamentsval öfverflyttades från underhuset i
dess helhet till ett utskott, hvilket var en stor
förbättring i de förut varande förhållandena. G. dog
1770. – 2. William Wyndham G., lord, den föregåendes
son, f. 1759, valdes 1782 till ledamot af underhuset
och blef s. å. sekreterare hos sin broder, markisen
af Buckingham, som blifvit utnämnd till lordlöjtnant
i Irland. Vid störtandet af Shelburnes ministèr
återvände G. till England och nämndes i Dec. 1783
till skattmästare för trupperna. 1789 valdes han till
talman i
underhuset, men upphöjdes s. å. till lord och utnämndes
till statssekreterare för inrikes ärenden. 1791
utbytte han denna befattning mot ledningen af
utrikes angelägenheterna, emedan Pitt ansåg honom
bäst lämplig att utföra hans politik med hänsyn
till Frankrike. Han tog afsked jämte Pitt 1801,
emedan konungen ansåg med sin kröningsed oförenligt
att bevilja några eftergifter åt katolikerna. Då
Pitt för sitt återtagande af statsrodret, 1804,
icke utverkat katolikernas emancipation, afböjde
G. att inträda i dennes ministèr och trädde i nära
förbindelse med Fox. Vid Pitts död, 1806, trädde G. i
spetsen för den då bildade koalitionsministèren, som
man har att tacka för förbudet mot slafhandeln. Då
konungen efter Fox’ död af G. begärde en försäkran
att han icke skulle företaga några åtgärder till
lättande af katolikernas ställning, funno G. och
hans ämbetsbröder det nödvändigt att taga afsked
(1807). Han inskränkte sedan sitt deltagande i det
offentliga lifvet till öfverhuset och fortfor att vara
en af de verksammaste befordrarna af katolikernas
emancipation. Död 1834. Han utgaf bl. a. earlens
af Chatham bref till Thomas Pitt, en upplaga af
Homeros (1800), med anmärkningar, och en liten
volym, kallad Nugae metricae (1806), som bestod af
öfversättningar till latin från grekiska, engelska
och italienska. 1809 blef han vald till kansler för
universitetet i Oxford. – 3. George Nugent Temple
G., lord Nugent, den föregåendes brorson, son af
markisen af Buckingham, f. 1788, d. 1850. var 1830–32
lordskattmästare och 1832–35 lordöfverkommissarie
öfver Joniska öarna. Han författade
bl. a. Memorials of John Hampden (1832; 4:de
uppl. 1856) och Lands classical and sacred (1845).
A. B. B.
Grenville-Murray [grenvill morrä], Aragon,
engelsk diplomat och skriftställare, f. 1819, blef
1851 attaché vid britiska legationen i Berlin,
1852 i Hannover och derefter i Konstantinopel. 1857
begaf han sig såsom attaché till Teheran, och följande
år utnämndes han till generalkonsul i Odessa. Då han
1866 i pressen blottade åtskilliga missbruk inom det
britiska utrikesdepartementet, afsattes han från
sin tjenst och anklagades för mened. Han flydde till
Paris, hvarest han sedan lefde såsom korrespondent
för flere tidningar. Död 1881. Utom romaner,
humoristiska skisser och resebeskrifningar utgaf han
Droits et devoirs des envoyés diplomatiques (1853),
Embassies and foreign courts (1855), The member for
Paris (1871), French pictures in english chalks
("Franska bilder, tecknade med engelsk krita",
1877), History of the french press (1874), Men of the
second empire, of the septennate, of the third
republic (1872–74), The russians of to-day (1878),
Round about France (1878) m. m.
Grenå. Se Grenaa.
Grep (Isl. Greip), Nord. mytol., en af jätten Gerröds
(se d. o.) döttrar. G. var äfven namnet på en af
Hemdalls nio mödrar. Th. W.
Gresham [grä-sjem], Sir Thomas, engelsk köpman,
grundläggaren af Londons börs, född i London 1519,
flyttade 1543 till Nederländerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
