Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibehållna persedlarna och tionden förvandlade
till en efter vissa grunder bestämd, oföränderlig
penningeränta, hvarmed för närvarande grundskatten
i Sverige utgöres. Dess belopp kan numera ej vexla
från år till år.
Ursprungligen utgingo ränta och tionde antingen
"in natura" eller efter markegång (se d. o.), med
rättighet för både den till skattens upptagande
berättigade och den till dess utgörande skyldige
att fordra dess utgörande på förstnämnda sätt
och med tillägg afforsel-lön (se d. o.), om den
skulle utgå efter markegång. Sedan man under första
hälften af 1700-talet försökt, men åter öfvergifvit
grundskattens betalning efter ett fixt penningevärde,
blef ofvannämnda sätt för dess utgörande förändradt
först genom k. br. d. 13 Mars 1830, då kronan afsade
sig uppsägningsrätten till den spanmål, som var henne
behållen. Derpå följde med 1855 års ränteförenkling
den ömsesidiga uppsägningsrättens borttagande (den
bibehölls för räntegifvare i visst fall endast vid
spanmålen) och påbud om grundskatternas utgörande
efter tioårig medelmarkegång. Sedan både ränta och
tionde blifvit förvandlade till en fix penningeränta,
utgöras de naturligtvis med detta belopp. Den
ojämnhet, som utmärker dessa skatter, i det att viss
jord är derifrån befriad, och att af den skattskyldiga
jorden skattebeloppen för olika jordegendomar ej utgå
i något proportionelt förhållande till afkastningen,
har äfven i Sverige föranledt förslag till deras
afskaffande. Det förslag, som f. n. (1882), på
grund af Riksdagens skrifvelse 1873 föreligger
till utredning, går ut på en successiv afskrifning
under en tid af 30 à 40 år, hvilket innebär till
sitt ekonomiska värde detsamma som en aflösning
af grundskatterna genom inbetalning af hälften
af kapitalvärdet, beräknadt efter 5 proc., eller,
hvilket är detsamma, erläggande af en aflösningssumma
på en gång af 10 gånger skattebeloppet. H. L. R.
Grundskott, sjöv., skott, som träffar ett fartygs
skrof i eller nära vattenlinien, eller, såsom det
förr äfven kallades, "mellan vind och vatten",
O. E. G. N.
Grundställning (T. rendez-vous-stellung), krigsv.,
kallas den formering, som trupperna intaga vid samling
och vanligen äfven under rörelser på slagfältet
utanför fiendens eld. I grundställning böra trupperna
samlas på en så liten areal som möjligt, och denna bör
hafva en form så nära lik den qvadratiska som möjligt.
C. O. N.
Grundstötning, sjöv. Då ett fartyg under segling eller
gång kommer på så grundt vatten, att det fastnar,
säges det stöta, sätta l. törna på grund, stundom
endast stöta l. törna. Ligger fartyget deremot till
ankars och kommer på grund derigenom att kettingen
springer eller ankaret ej förmår hålla fartyget fast,
säges det drifva på grund (på land). Då ett fartyg
blott lindrigt vidrör bottnen, utan att fastna,
säger man, att det skrapar, om bottnen är stenig
och hård, samt muddrar, om densamma är lös och mjuk,
så att vattnet grumlas. Ehuru orden grundstötning
och strandning användas i samma betydelse, torde
bland sjömän det förra beteckna ett lindrigare fall,
då deremot en
strandning innebär ringa eller ingen utsigt för fartygets
räddning. R. N.
Grundsund, fiskläge på vestra stranden at
Skaftölandet, ungefär 5 km. s. v. om Fiskebäckskil,
i Göteborgs och Bohus län, Orusts vestra
härad. Poststation. Befolkningen, som vid slutet af
1880 utgjorde 800 personer, lefver uteslutande af
fiske; storfiske idkas med flere båtar. Fiskläget, det
största på hela kusten, utgör egen kapellförsamling
till Morlanda, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns
kontrakt.
Grundsunda, socken i Vesternorrlands län, Norra
Ångermanlands fögderi, Arnäs tingslag. Arealen 33,132
har. 3,180 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Hernösands stift, Ångermanlands nordöstra
kontrakt.
Grundtal kallas basen i ett talsystem, t. ex. 10
uti dekadiska systemet. Talen i den vanliga
talserien, 1, 2, 3, 4, 5 o. s. v., nämnas också
grundtal (numeri cardinales) till skilnåd från
ordningstalen: den förste, den andre o. s. v.
H. W. W.
Grundtaljor, sjöv., mellan rorpinnen och fartygets
sidor "huggna" taljor, med hvilka fartyget styres,
ifall drilltåget sprungit. Grundtaljorna huggas på
örlogsfartyg, såsom ett försigtighetsmått i hårdt
väder. Är fartyget försedt med batteri, huggas de
på trossbottnen akterut, eljest på öfre däck uti
en särskild reservrorpinne, som för tillfället
påsättes. O. E. G. N.
Grundton, djupaste tonen i en tonart eller ett
grundackord. Jfr Fundamentalbas. A. L.
1. Grundtvig, Nikolai Frederik Severin, dansk
prest, historiker och skald, den förnämste kämpen
för den nordisk-kristliga pånyttfödelsen hos det
danska folket i 19:de årh., härstammade på faderns
sida från en prestslägt, hvilken man kan följa
så långt tillbaka som till 1618, och på moderns
sida från den gamla, vidt utgrenade slägten Bang,
enligt sägen inom familjen en gren af ätten Hvide,
från hvilken medeltidens störste danske kyrkofurstar
utgått. G. föddes i Udby prestgård vid Vordingborg
d. 8 Sept. 1783. Både i sitt fädernehem och i en
jylländsk prestgård, der han uppfostrades från
det 9:de till det 15:de året, påverkades han af en
gammal-luthersk, lefvande kristlig tro, som då började
blifva sällsynt t. o. m. i prestfamiljer. Bibeln och
Holbergs kyrkohistoria voro det första han läste,
och Luther var hans barndomshjelte. Äfven hans
historiska sinne väcktes tidigt genom läsning af Arild
Hvitfelds krönika, Holbergs Danmarks historia och,
sedan han kommit i Aarhus’ latinskola 1798, af Suhms
bok om Odin. G:s allmogesinne närdes genom umgänge
med bönderna, genom visor och sagor; och redan som
skolgosse fann han ett nöje i att läsa högt för
lärlingarna på en skomareverkstad – på sätt och vis
hans första försök som folkhögskolelärare. Deremot
sjönk under skoltiden det religiösa lifvet hos honom
i dvala och vaknade icke sedan han blifvit student
(1800). Det var endast för att göra föräldrarna
till viljes, som han studerade teologi och tog
ämbetsexamen (1803). Dess vigtigare voro i G:s
studentår tre stora intryck af historisk art: slaget
på Köpenhamns redd d. 2 April 1801,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
