- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
123-124

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grå-ärlan - Gräb, Karl Georg Anton - Grädener, Karl - Gräfbin l. Jordbin - 1. Gräfe, Karl Ferdinand von - 2. Gräfe, Albrecht von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träffats endast en gång, nämligen i norra Skåne. Hon vistas mest vid vatten, hvari hon vadar för att söka insekter och små musslor. C. R. S. Gräb, Karl Georg Anton, tysk arkitekturmålare, föddes 1816 i Berlin, vid hvars konstakademi han fick sin första undervisning och 1855 blef professor. Han har gjort sig ett namn genom sina förträffliga interiörbilder (företrädesvis af gotiska kyrkor), vittnande om vetenskapliga arkitekturstudier, mästerligt utförda i de minsta detaljer och utmärkta af en poetisk-romantisk uppfattning. Hans mästerverk torde vara Det inre af synagogan i Prag (1876). Han har äfven med framgång egnat sig åt landskapsmålning. -- G:s son och lärjunge, Paul G. (f. 1842), är jämväl arkitekturmålare. Grädener, Karl, tysk musiker, f. 1812, blef 1835 violoncell-solist i Helsingfors, 1839 dirigent och universitetsmusikdirektor i Kiel, stiftade 1851 i Hamburg en sångakademi samt blef derefter konservatorielärare, först i Wien (1862-65), sedan i Hamburg. Hans talrika kompositioner (visor, chörsaker, pianostycken, kammarmusik, symfonier m. m.) berömmas för vald harmoni och intressant stämföring. Såsom skriftställare har G. uppträdt med bl. a. Gesammelte aufsätze (1872) och en gedigen Harmonielehre (1877). A. L. Gräfbin l. (vanligare) Jordbin, zool., höra till gruppen Andrenidae af familjen Apiariae (bin) inom insektordningen Hymenoptera (steklar). Gräfbina hafva mellersta delen af tungan nästan hjertlik eller ock lansettlik, kortare än slidan och knappt längre än labialpalperna samt under hvilan oftast tillbakaslagen. Dessa bin lefva icke i samhällen, utan ensamma och hafva icke några "arbetare". De gräfva oftast i hård mark (vägar, gångstigar och hårda ängsvallar) ganska djupa gångar, hvari äggen nedläggas, ett i hvarje gång, och vid detsamma, till föda åt den blifvande larven, en boll af frömjöl, hvilket de insamla med tillhjelp af styfva hår å bakbenen. Sedermera tillsmetas gångens mynning. Jordbina delas i flere slägten, bland hvilka Andrena är i Sverige det artrikaste. Slägtet Prosopis, hvaraf 3 arter förekomma i Sverige, har tämligen liten kropp, svart med gul teckning. Då dithörande arter beröras, rulla de sig klotformigt samman och sprida kring sig en angenäm, citronlik lukt. O. T. S. 1. Gräfe, Karl Ferdinand von, tysk kirurg, född i Varsjav 1787, blef medicine doktor 1807 och följande år läkare hos hertigen af Anhalt-Bernburg. Redan 1810 erbjöds honom en professur i Königsberg, hvilken han dock afslog, men emottog i stället s. å. professuren i kirurgi i Berlin. Der inlade G. genast från början stora förtjenster om de kliniska undervisningsmetoderna. Då kriget utbröt 1813, uppdrogs åt honom öfverinseendet öfver fjerde armékårens lasarett, upprättandet af ett hufvudreservfältlasarett äfvensom inspektionen af samtliga mellan Weichsel och Weser befintliga krigslasarett. Med utmärkt skicklighet utförde G. detta sitt uppdrag, likasom den liknande uppgift honom tilldelades under 1815 års krig. Derefter återgick han till sin professur och utnämndes 1822 att derjämte vara tredje generalstabsläkare vid armén. G. dog 1840. Såsom vetenskaplig kirurg är G. af icke ringa betydelse. Hans första arbete handlar om Angiektasie (1808); sedan följde Normen für die ablösung grosser gliedmassen (1812), hvari G. rekommenderar en ny operationsmetod. 1816 började han utgifva en årlig redogörelse för sin klinik, och sedan 1820 redigerade han, jämte Ph. von Walther, "Journal für chirurgie und augenheilkunde". En del af sina erfarenheter från krigen nedlade han 1823 i ett arbete öfver ophtalmia aegyptica (trachomet), hvari han undersöker denna sjukdoms uppkomst, förebyggande och behandling. Såsom operatör var G. särdeles framstående. Han införde först i Tyskland de plastiska operationerna och utgaf en värderik afhandling, Rhinoplastik (1818), om bildande af nya näsor på operativ väg; likaså införde han partiell resektion af underkäken (1821) och stenkrossningen m. m. Derjämte inventerade han bl. a. en metod att läka medfödda defekter i gomseglet (1816) äfvensom flere kirurgiska instrument. Stort intresse hyste han äfven för mineralvatten och skref öfver dem flere afhandlingar samt deltog för öfrigt på det mest lifaktiga sätt i allt, som kunde befordra de medicinska vetenskapernas framsteg. R. T—dt. 2. Gräfe, Albrecht von, tysk ögonläkare, den föregåendes son, född i Finkenherde vid Berlin d. 22 Maj 1828, blef 1844 student i Berlin, hvarest han studerade naturvetenskap och medicin samt blef doktor. 1848 begaf han sig till Prag, der Arlts undervisning föranledde honom att helt och hållet egna sig åt ögonläkarekonsten. Under resor till Wien, Paris och London utbildade han sig mer och mer för sin lifsuppgift och blef i sistnämnda stad bekant med holländaren Donders, ett för oftalmologiens utveckling högst vigtigt sammanträffande. Sålunda förberedd slog sig G. ned i Berlin, der han 1853 blef docent, 1856 extra-ordinarie och 1866 ordinarie professor. Död i Berlin d. 20 Juli 1870. I "Archiv für ophtalmologie", som G. grundlade 1854, offentliggjorde han resultatet af sina mångfaldiga, vigtiga och delvis epokgörande undersökningar. Första häftet af denna tidskrift upptages nästan uteslutande af tvänne vigtiga monografier af hans hand, den ena behandlande dubbelseende efter operationer mot skelning, den andra handlande om den difteritiska ögoninflammationen. Bland andra G:s uppsatser i denna tidskrift må framhållas hans arbete om glaukom, hvilken svåra och dittills obotliga sjukdom han lärde att läka genom att utskära ett stycke af iris. Beundransvärda voro resultaten af denna operationsmetod, liksom af hans modifierade periferiska linearsnitt för starroperationer. I sitt uppträdande mot sjuke likasom i sin verksamhet som lärare ådagalade G. den utsöktaste humanitet. Också strömmade till honom såväl ögonsjuke som ögonläkare från alla verldens kanter för att åtnjuta hans råd och undervisning. Det finnes få lärostolar i oftalmologi, hvilkas innehafvare icke varit G:s lärjungar. Det dröjde dock länge innan G. i sitt hemland lyckades åt sin vetenskap tillkämpa den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free