gjorde det till fideikommiss för en son i sitt föregående gifte, sedermera kommendören J. Gripenstedt; fideikommissrätten upphäfdes 1824. År 1848 inköptes godset af hertig Kristian af Schleswig-Holstein, i hvilkens hand det gamla slottet, genom en vandalisk behandling af okunniga och likgiltiga förvaltare, råkade i det fullkomligaste förfall. F. eges sedan 1880 af hertig Ernst Günther af Schleswig-Holstein. B. S. Gräfsteklar l. Grafsteklar, zool., sådana steklar, förnämligast af gruppen Sphegidae bland de med gadd beväpnade steklarna, hvilka i sand eller jord gräfva små gropar, i hvilka de nedlägga sina ägg och jämte dessa, till stekellarvens föda, i hvarje grop en larv, en mjuk insekt eller en spindel, som döfvats med ett sting. Af de dithörande slägtena Sphex och Pompilus äro i Sverige många arter allmänna å sandfält, torra backar och vid dikeskanter. De till gruppen Sphegidae hörande steklarna kallas på grund af sitt lefnadssätt oftare "rofsteklar" än "gräfsteklar", en benämning, som dock på grund af det ofvannämnda kan försvaras. O. T. S. Gräfsvinet. Se Gräflingen. Gräfsvinshunden l. Taxhunden. Se Hund. Gräfva, sjöv., ett fartygs benägenhet att göra djupa rörelser l. dufningar med förskeppet, hvarigenom bogen har svårt att å nyo lyfta sig. Ett fartyg, som gräfver och derjämte har våldsamma sidorörelser l. rullningar, säges "arbeta illa i sjön" l. "arbeta hårdt". Jfr. Dufva. R. N. Gräfve, socken i Örebro län, Örebro härad. Arealen 2,242 har. 471 innev. (1880). Annex till Kil, Strengnäs stift, Glanshammars kontrakt. Grän. Se Karat. Grängesberget, en bland Sveriges allra största jernmalmsaflagringar, är beläget till största delen i Grangärde socken, Kopparbergs län, och till en mindre del i Ljusnarsbergs socken, Örebro län. Endast inom Grangärde socken äro mer än 400 grufvor öppnade på detta malmfynd. Hela längden af malmförekomsten är omkr. 4,350 m. och bredden 300 till 400 m. Malmerna, som äro af flere slag, ligga i flere parallella lager i en finkornig gneis, strykande från n. ö. till s. v. samt fallande 20°-45° åt ö. Den malmförande gneisen underlagras af en grof granitgneis, som hvilar på granit. Öfver det malmförande lagret ligger eurit. De flesta malmer föra i mer eller mindre hög grad apatit, hvarigenom jernet ur vissa grufvor blir kallbräckt. Vidare genomsättes fältet på många ställen af pegmatitgångar, utmed hvilka dock inga väsentliga rubbningar i lagren förekomma. Deremot pläga blodstensmalmerna närmast dessa gångar öfvergå till svartmalm. De förnämsta grufvefält inom G:s malmområde äro: 1:o Lombergsfältet, i Ljusnarsbergs socken, Örebro län, der malmen utgöres af dels jernglans, dels magnetit i blandning med jernglans samt innehåller 50-60 proc. jern och omkr. 0,04-0,10 proc. fosfor. De malmen i öfrigt åtföljande mineralen äro qvarts, granat och epidot. Malmerna äro i allmänhet 6 m. mäktiga, utom i Ängesgrufvan, der mäktigheten stiger till 10 m. 2:o Östra och Vestra Ormberget, i Grangärde socken, Kopparbergs län, med hufvudsakligen blodstenar jämte underordnade svartmalmslager. Malmen håller 57-65 proc. jern med 0,06-0,12 proc. fosfor. 3:o Södra och norra G., likaledes i Grangärde socken, med rika blodstenar och svartmalmer af mycket vexlande fosforhalt. Fosforhalten tilltager i allmänhet mot malmernas hängande, hvarför också grufvorna ej fullt utbrytas åt detta håll. I stället brytas de närmast liggandet belägna 3-6 m. malm. 4:o Strandberget, en fortsättning af norra G., med i allmänhet större fosforhalt. 5:o Risberget i Grangärde socken, en fortsättning af Ormberget, med, i synnerhet i norra delen af fältet, betydlig fosforhalt, omkr. 0,3-0,5 proc. Grufvorna äro i allmänhet gifvande, och malmprocenten i uppfordringen hög. Den djupaste grufvan är omkr. 148 m. lodrätt under dagen. Uppfordringen ur dessa fält var 1879 nära 44 mill. kg. och hade utan svårighet kunnat flerdubblas, om ej fosforhalten gjorde malmen mindre begärlig. Th. N-m. Gränsbefälhafvare, befälhafvare för en vid gräns posterad styrka. I Haparanda fanns en gränsbefälhafvare ända till 1881 års utgång. C. O. N. Gränsbevakning, en vanligen mindre trupp, som är posterad vid en viss del -- oftast den mest trafikerade -- af gränsen för upprätthållande af ordning och öfvervakande af internationella förbindelsers iakttagande. I Ryssland är gränsbevakningen (Pogranitsjaja stracha) en militäriskt ordnad styrka, som har till uppgift att bevaka gränserna i hela deras utsträckning och att hindra smuggleri. Denna styrka, som lyder under finansministeriet, består af 16 brigader, fördelade i mindre afdelningar, och får officerare och underofficerare från armén. C. O. N. Gränsetullrätt, domstol i gränsort, med särskild uppgift att, jämlikt k. br. d. 16 Mars 1725, behandla beslagsmål. Då de särskilda tullrätterna genom k. kung. d. 7 Maj 1831 indrogos, och dessa domstolars åligganden öfverflyttades på rådstufvurätterna, blef tillika stadgadt, att de tvänne gränsetullrätterna vid Funäsdalen (i Herjeådalen) och Haparanda skulle tillsvidare fortfara, enär dessa tullstationers aflägsenhet från närmaste stadsdomstol komme att medföra tidsutdrägt samt kostnad och olägenhet för parter och vittnen. I senast utfärdade tullstadga (af d. 2 Nov. 1877) äro ock gränsetullrätterna bibehållna såsom vederbörlig domstol för upptagande af mål, som angå förbrytelse emot nämnda stadga, i de fall att gränsetullrätten är närmare än Rådstufvurätt. Gränsetullrätten utgöres af tullförvaltare eller tullinspektören i distriktet (ordförande), en kronobetjent och tre af häradets nämndemän. L. A. Gränsfästning, en i närheten af ett rikes landgräns belägen fästning, hvars väsentligaste uppgift numera är att tjena till stödjepunkt för egen armés strategiska uppmarsch. I äldre tider förekommo storartade gränsbefästningar, hvilka uppfördes sammanhängande längs hela riksgränsen, för att skydda mot närboende stammars plundringståg, t. ex. Kinesiska muren, uppförd omkr. 200 år f. Kr., flankerad af höga torn, piktiska muren, från omkr. 210, på gränsen mellan England och Skotland, och