och vishet från Gud. -- Äfven våra nordiska förfäder antogo en guldålder, under hvilken gudarna (åsarna) lefde oskuldsfulla, sorgfria och glada på Idafältet, pröfvade sin gudaförmåga på allt, byggde borgar, smidde redskap och kärl af rent guld samt lekte med guldtaflor, hvilka en gång åter skola hittas, då efter gudaskymningen och verldsbranden åsar och menniskor mötas på den nya jorden. A. F. Å. Guldörn. Se Kungsörn. Gulelfven. Se Gula. Gulholz, äfven benämndt gulträ, gelbholz, cubaholz, gul bresilja, gammal fustik, kem, tekn., är kärnveden af det i Vestindien samt mellersta och södra Amerika inhemska färgmullbärsträdet, Morus tinctoria. Det kommer i handeln i form af tjocka, ofta ganska stora stycken af brungul, i det inre blekgul färg med orangegula ådror. De bästa sorterna komma från Cuba och Jamaica. Gulholz nyttjas (mest i blandning med andra färgämnen) till färgning af gult och brunt, ofta äfven, till följd af sin betydliga garfsyrchalt, till svartfärgning. Dess karakteristiska beståndsdelar äro ett i färglösa nålar kristalliserande ämne, morin (C₁₃H₈O₅), som under inflytande af luften och ännu mer af alkalier antager gul färg, samt moringarfsyra eller maclurin (C₁₃H₁₀O₆). Af gulholz beredas gulholzextrakt och gulholzlack l. cuba-lack (en förening af färgämnet med lerjord), hvilka båda användas till färgning. S. J-n. Gulhvifva l. Guldhvifva, bot. Se Primula. Gull, William Withey, engelsk läkare, f. 1816, blef 1846 medicine doktor, var 1847-49 professor i fysiologi vid Royal institution samt verkade från 1847 ända till 1867 såsom läkare vid Guys hospital. G. blef 1869 ledamot af Royal society och 1872 läkare hos prinsen af Wales. Han har offentliggjort sina iakttagelser vid sjuksängen dels i Guys hospitals rapporter, dels i några särskildt utkomna skrifter. De flesta af dessa beröra den inre medicinen. Gullabo, socken i Kalmar län. Södra Möre härad. Arealen 14,068 har. 3,240 innev. (1880). Annex till Torsås, Kalmar stift, Södra Möre kontrakt. Gullarp, en med Näs förenad kyrkosocken i Malmöhus län, Onsjö härad. Arealen 1,504 har. 1,812 innev. (1880). G. och Näs, som i civilt hänseende äro två skilda socknar, förenades 1860, enligt medgifvande genom k. resol. 1857, till en kyrkoförsamling med kyrka i Näs. Pastoratet, Näs (med G.), är alternerande regalt och patronelt af 3:dje kl., Lunds stift, Onsjö kontrakt. Innehafvaren af Trollenäs är patronus. Gullberg, forntida fästning, var beläget på en höjd vid Göta elf, öster om nuvarande staden Göteborg. Redan omkr. 1303 anlades af konung Birger Magnusson en skans på detta ställe. Då danskarna 1455 eröfrat det närbelägna fästet Elfsborg, uppförde Tord Bonde der ett nytt fäste, hvilket 1469 återuppbyggdes af Karl Knutsson, men s. å. intogs af danskarna. Under Gustaf Vasas frihetskrig befästes G. 1522, men brändes redan följande år af danskarna. Fästet återuppfördes sedermera och omgafs med vallar och grafvar samt ett utanverk af palissader. Den 27 Jan. 1612 stormades G. af danskarna, men försvarades med framgång af Mårten Krakou och hans hustru Emerentia Pauli. Den 1 Juni s. å. föll det emellertid i fiendens händer, raserades och återlemnades genom freden i Knäröd till Sverige. Verken iståndsattes 1643, men förstördes på Karl XI:s befallning 1687, da skansen Göta lejon i defas ställe uppfördes. Gullberg, härad och tingslag i Östergötlands län, i administrativt hänseende hörande till Gullbergs, Bobergs och Valkebo härads fögderi, i judicielt till Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga. Arealen 29,454 har. 7,577 innev. (1880). Häradet omfattar socknarna Vreta kloster, Ljung (utom 1/2 mtl, som hör till Bobergs härad) och Björkeberg, största delen af Stjernorp, större delen af Flistad och hälften af Vesterlösa, en mindre del af Kristberg samt 1/2 mtl af Brunneby. Gullbergs och Bobergs kontrakt i Linköpings stift omfattar följande pastorat: Vreta kloster med Stjernorp, Vesterlösa, Ljung med Flistad, Björkeberg med Ledberg, Fornåsa med Lönsås, Skeppsås med Elfvestad, Klockrike med Brunneby, Kristberg samt Vallerstad med Jerstad. 17,729 innev. (1880). Gullbergs vass. Se Göteborg. Gullered, socken i Elfsborgs län, Redvägs härad. Arealen 4,683 har. 622 innev. (1880). Annex till Hösna, Skara stift, Redvägs kontrakt. Gullesen, Håkon, bildsnidare och målare, arbetade i sin konst i Helsingland och var, enligt inskrift, bosatt "i Flegum". Af honom förvarar Enångers kyrka (nu fornmuseum för Helsingland) en bild af S. Anna med jungfru Maria och Kristusbarnet, signerad med konstnärens namn och året 1520, samt ett altarskåp från Tuna med bilder af tre helgon. En Mariabild i Forsa bär likaledes hans beteckning, och möjligen har han äfven utfört en bild i Hög. Dessa arbeten, i den samtida tyska sengotikens stil, äro ganska förtjenstfulla. Att en mästare kunnat bosätta sig så högt i norr visar huru betydande konstbehofvet varit under vår medeltids sista skede. -rn. Gullfaxe, Nord. mytol., "den gullmanige", hette jätten Rungnes häst, som i snabbhet täflade med sjelfva Slepne. När Tor dödat Rungne, skänkte han dennes häst åt sin son Magne, hvars moder var jättinnan Jernsaxa. Oden blef då misslynt deröfver att Tor förärade en så god häst åt en jättekvinnas son och ej åt sin egen fader. Th. W. Gullholmen (fordom Gullö), fiskläge på norra udden af Hermanön uti skärgården till Morlanda pastorat i Orusts vestra härad, Göteborgs och Bohus län. Innevånarnas antal 1880 var 539. Sedan 1798 utgör det egen kapellförsamling till Morlanda, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. Gullhvifva. Se Primula. Gullintanni, Nord. mytol., ett af åsaguden Hemdalls binamn. Han kallades så, emedan hans tänder voro af guld. Th. W.