sig sjelfva för att dess snarare öfvergå i ett renare tillstånd. Såsom vise stodo de i stort anseende hos de indiske konungarna. Fakirerna i det nuvarande Indien erinra om gymnosofisterna. Gymnospermeae (af Grek. gymnos, naken, och sperma, frö). 1. Bot., växter med nakna frön. Till denna afdelning af växtverlden höra endast träd och buskar med skildkönade blommor, utan blomhylle (undantag: Gnetaceae). Hanblommorna sitta i hängen, med ett mer eller mindre utdraget fäste, besatt med många ståndare af vexlande form och med olika antal knappar. Frömjölskornen äro flercelliga. Honblommorna hafva olika form hos de särskilda familjerna, men fröknopparna sitta hos alla nakna på öppna, ej sammanslutna fruktblad, hvilka sakna stift och märke samt sålunda icke bilda något frögömme. Fröknoppen har blott en hinna, som delvis är sammanvuxen med den blifvande kärnan, hvilken före befruktningen består af fröhvita, som sålunda fyller broddsäcken, hvilken anses jämförlig med kryptogamernas makrosporer. I denna öfversta del bildas två arkegonier (först kallade corpuscula). Fröknoppen vetter med sin mynning uppåt, och i denna mynning afsöndras en slemdroppe, i hvilken af vinden kringförda frömjölskorn fastna och sedan utveckla frömjölssträngar, som nedtränga genom en ledande väfnad till de i broddsäcken befintliga arkegomerna, genom hvilken befruktning bildningen af ett växtämne inledes. Fröna äro alltid försedda med fröhvita. Vid groningen bildas en kraftig hufvudrot; hjertbladen äro 1-2 eller flere. Till denna afdelning, som står såsom en länk mellan de öfriga fanerogamerna (Angiospermeae) och kryptogamerna, föras tre familjer: Cycadeae, Coniferae och Gnetaceae. Jfr dessa ord och Angiospermeae. -- 2. Paleont. Under forna geologiska perioder utgjorde gymnospermerna en vida ansenligare del af jordens vegetation än nu, ja barrträd och cycadeer voro under trias- och juraperioden så öfvervägande, att Brongniart, som indelade växtlighetens utveckling på vår jord i tre stora skeden, betecknade sagde perioder såsom tiden för gymnospermernas herravälde (règne des gymnospermes). De hade dock uppträdt redan under den devoniska perioden och voro under stenkolsperioden på sina ställen ganska allmänna, ehuru de dock utgjordes af mycket underordnade fräkenväxter, ormbunkar och lummerväxter, hvarför denna tid betecknas såsom tiden för kryptogamernas herravälde (règne des acrogènes). Stenkolsperiodens gymnospermer stodo med hänseende till frönas byggnad fullt ut lika högt som nutidens, och deras ursprung från lägre växter känner man ännu ej. De äro dels bekanta genom sina blad, dels, och hufvudsakligen, genom sina frön. De senare äro på några ställen så väl bevarade, att man under mikroskopet kan urskilja de finaste detaljer, till och med de ännu i pollenkammaren inneslutna pollenkornen. (Det var studiet af dessa frön, som ledde till upptäckten af de nutida gymnospermernas pollenkammare.) Ett af de bäst kända slägtena från denna tid är Cordaïtes (se d. o.), som man på sista tiden velat hänföra till cycadeerna. ehuru det väl är sannolikast, att det tillhör en grupp, som i sig förenar karakteren af såväl barrträd som cycadeer. Man känner nu af denna växt stammar, blad, blommor och frukter, ej blott till den yttre formen, utan ock till deras mikroskopiska struktur. -- Stenkolsperiodens gymnospermer utdogo till största delen under den permiska tiden och efterföljdes af triasperiodens barrträd och cycadeer, hvilka mera närma sig dessa växters nutida utseende. Under juraperioden voro de, såsom förut nämnts, mycket ymniga; men sedan de angiosperma dikotyledonerna under kritperioden uppträdt, blefvo gymnospermerna allt mera undanträngda. Också börjar under kritperioden den afdelning, som Brongniart kallade tiden för angiospermernas herravälde (règne des angiospermes), och hvilken ännu kan sägas fortfara. 1. O. T. S. 2. A. G. N. Gymnotus. Se Darr-ålen. Gynaeceum (gyneceum; af Grek. gyne, qvinna, och oikeion, hus), den inre, af qvinnorna bebodda delen af de gamle grekernas boningshus. -- Bot., sammanfattningen af pistillerna i en blomma. Gynandria l. Gynandria (af Grek. gyne, qvinna, och aner, man), bot., tjugonde klassen i Linnés sexualsystem. Dithörande växter hafva ståndarna sammanvuxna med pistillen. Gynekologi (af Grek. gyne, qvinna, och logos, lära), med., läran om qvinnans sjukdomar i de för henne egendomliga organen. Gynekonitis. Se Bostad, sp. 943. Gynerium H. B. K., bot., växtslägte af fam. Gramineae, kl. Triandria L., ordn. Digynia, innefattande högväxta gräs från Amerikas varmare delar. Bland dem är G. argenteum Nees.,pampasgräset, vildt på pampas i Syd-Amerika och numera ofta odladt som prydnadsväxt i trädgårdar och parker. Det är också ett af de vackraste gräs man känner. Dess höjd vid blomningen är rätt ansenlig (i Sverige ända till omkr. 1,8-2 m.); bladen äro 9-12 dm. långa, smala, sträfva, båglikt böjda mot jorden. Blomställningen är en synnerligen vacker, plymlik, silfverglänsande, fotslång vippa. Pampasgräset uthärdar klimatet i Sverige endast om det under vintern väl täckes eller förvaras inomhus. Ldt. Gynther, Sven Vilhelm, ämbetsman, född i Karlskrona d. 2 Juli 1796, inträdde i tjenst vid flottans civilstat 1812 och beklädde efterhand de flesta af dess ämbeten, tills han, 1835, nådde dess högsta plats, såsom öfverkommissarie. Då regeringsarbetet 1840 fördelades på särskilda departement, utnämndes G. till expeditionschef i sjöförsvarsdepartementet. 1848 blef han t. f. landshöfding och 1851 landshöfding i Vesternorrlands län. Från denna syssla tog han afsked 1862, men användes äfven sedermera flere gånger i offentliga värf, synnerligast såsom ordförande eller ledamot i komitéer rörande flottan, der hans stora sakkännedom väsentligt bidrog till frågornas lösning. Hans insigt i flottans förhållanden togs äfven i anspråk för den af honom utarbetade "Författningssamling för K. M:ts flotta" (9 del. 1851-70). G. var äfven en af de förste redaktörerna för "Tidskrift i sjöväsendet" och författade för densamma en stor